Världsmeteorologidagen sätter fokus på varningar och beredskap
Uppdaterad
Publicerad
Sedan hösten 2021 har vi i Sverige konsekvensbaserade vädervarningar. Det ger samhälle och enskilda möjlighet att förstå vilka följder ett besvärligt väderläge kan innebära, och utifrån det kunna förbereda sig. Men globalt sett är det många människor som inte har tillgång till varningsinformation. Världsmeteorologiorganisationen WMO uppmärksammar detta i samband med årets Världsmeteorologidag den 23 mars.
WMO konstaterar att det i spåren av klimatförändringen blir allt vanligare med extremt väder. Väderprognoser fyller förstås en viktig funktion för att veta hur vädret beräknas bli, men det behövs också tydlig varningsinformation så att människor förstår vad vädret kan orsaka – vilka konsekvenser ett oväder kan leda till. Globalt sett är det fortfarande en stor andel människor – en av tre - som inte omfattas av vädervarningar, enligt WMO.
I oktober i fjol infördes ett förnyat vädervarningssystem i Sverige, med konsekvensbaserade vädervarningar. Idag finns varningsnivåerna gul, orange och röd och varningarna är regionalt anpassade.
Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningstjänst förklarar:
Ökad samverkan och ny metodik
För SMHIs vakthavande meteorologer, hydrologer och oceanografer har det nya systemet inneburit ett nytt arbetssätt.
Kortare startsträcka
Else-Marie Norin arbetar med samhällsberedskap på Länsstyrelsen Jämtlands län.
Enklare att förstå varningsinformationen
På smhi.se och i SMHIs väderapp har varningsinformationen också förbättrats utifrån det förnyade systemet. Eftersom varningarna är konsekvensbaserade finns det idag också tydlig information om vilken påverkan som vädret förväntas ge.
En röd varning för vind kan innehålla följande information om hur vädret väntas påverka samhället:
Mycket begränsad framkomlighet på vägar över ett större område på grund av nedfallna träd.
Kraftiga förseningar inom buss-, tåg-, flyg- och färjetrafiken samt inställda avgångar.
Utryckningsverksamhet och hemtjänst kommer inte fram eller blir kraftigt försenade.
Längre och mer omfattande elavbrott i områden med luftburna elledningar i glesbygdsområden. Elavbrotten leder i sin tur till omfattande avbrott i fasta och mobila nät för telekommunikationer.
Omfattande skador på byggnader och stor risk för flygande föremål.