Världsmeteorologidagen sätter fokus på varningar och beredskap

Sedan hösten 2021 har vi i Sverige konsekvensbaserade vädervarningar. Det ger samhälle och enskilda möjlighet att förstå vilka följder ett besvärligt väderläge kan innebära, och utifrån det kunna förbereda sig. Men globalt sett är det många människor som inte har tillgång till varningsinformation. Världsmeteorologiorganisationen WMO uppmärksammar detta i samband med årets Världsmeteorologidag den 23 mars.

WMO konstaterar att det i spåren av klimatförändringen blir allt vanligare med extremt väder. Väderprognoser fyller förstås en viktig funktion för att veta hur vädret beräknas bli, men det behövs också tydlig varningsinformation så att människor förstår vad vädret kan orsaka – vilka konsekvenser ett oväder kan leda till. Globalt sett är det fortfarande en stor andel människor – en av tre - som inte omfattas av vädervarningar, enligt WMO. 

Om Världsmeteorologidagen på WMO:s webbplats 

Mer relevant och användbart

I oktober i fjol infördes ett förnyat vädervarningssystem i Sverige, med konsekvensbaserade vädervarningar. Idag finns varningsnivåerna gul, orange och röd och varningarna är regionalt anpassade.

Fredrik Linde
Fredrik Linde

Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningstjänst förklarar:

Varningsnivån sätts utifrån vilka konsekvenser som vädret väntas få i ett visst område. De enskilda varningstyperna - vind, nederbörd och så vidare - har regionalt anpassade tröskelvärden för gul, orange och röd varningsnivå. Konsekvenserna av till exempel stora snömängder blir ju olika beroende på om snön faller i fjällvärlden, eller i ett storstadsområde. Med anpassade tröskelvärden krävs det alltså olika snömängder för att det ska bli en orange varning i fjällen och i storstadsområdet.

 

Varningssymboler med namn - hösten 2021
De förnyade vädervarningarna är baserade på de konsekvenser som ett visst väder kan innebära. Även en gul varning betyder att enskilda och samhällsaktörer behöver förbereda sig. Observera att gul varning inte motsvaras av tidigare klass 1, orange av klass 2 och så vidare.

Ökad samverkan och ny metodik

För SMHIs vakthavande meteorologer, hydrologer och oceanografer har det nya systemet inneburit ett nytt arbetssätt.

Charlotta Eriksson
Charlotta Eriksson
Varningar, som till exempel vid stormen Malik i slutet av januari, utfärdas nu efter samråd med regionala aktörer. Allt för att våra varningar ska vara så relevanta och användbara som möjligt, berättar Charlotta Eriksson, prognosmeteorolog vid SMHI, och fortsätter:
Det har varit en stor förändring för oss vakthavande, men vi har förberett oss för det här under en långt tid och alla har tagit till sig ny metodik och nya verktyg på ett väldigt bra sätt.
Bild från SMHIs prognoscentral
Vid SMHIs prognos- och varningstjänst arbetar meteorologer, hydrologer och oceanografer dygnet runt, året om. En viktig roll är att varna för besvärligt väder när det kan få konsekvenser för samhälle och enskilda. I det förnyade varningssystemet är samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer en röd tråd.

Kortare startsträcka

Else-Marie Norin arbetar med samhällsberedskap på Länsstyrelsen Jämtlands län.

Det är bra att varningarna numera utgår från konsekvenserna för samhället. Dessutom får vi information tidigt, som aktör får vi veta redan när förslag till varning finns från SMHI, det gör att startsträckan blir kortare för oss på länsstyrelsen att hantera läget, säger hon.

 

Enklare att förstå varningsinformationen

På smhi.se och i SMHIs väderapp har varningsinformationen också förbättrats utifrån det förnyade systemet. Eftersom varningarna är konsekvensbaserade finns det idag också tydlig information om vilken påverkan som vädret förväntas ge.

En röd varning för vind kan innehålla följande information om hur vädret väntas påverka samhället:

  • Mycket begränsad framkomlighet på vägar över ett större område på grund av nedfallna träd.
  • Kraftiga förseningar inom buss-, tåg-, flyg- och färjetrafiken samt inställda avgångar.
  • Utryckningsverksamhet och hemtjänst kommer inte fram eller blir kraftigt försenade.
  • Längre och mer omfattande elavbrott i områden med luftburna elledningar i glesbygdsområden. Elavbrotten leder i sin tur till omfattande avbrott i fasta och mobila nät för telekommunikationer.
  • Omfattande skador på byggnader och stor risk för flygande föremål.
  • Mycket omfattande skogsskador.

Användartester

Det var en tydlig signal när vi i samband med utvecklingen av de förnyade varningarna testade olika sätt att presentera vädervarningar på användare att de ville veta hur vädret kan påverka dem. För väldigt många är det till exempel inte självklart vad byvindar på 21 meter per sekund innebär. Vi märkte också att det gamla systemet med klass 1, 2, 3 inte var tydligt sett till vilken klass som var värst. Testerna med den nya skalan gul, orange och röd gav mindre tveksamhet om vilken nivå som är allvarligast, säger Josef Runbäck, produktansvarig på SMHI.

 

Mottagits bra

Generellt är känslan att de förnyade varningarna mottagits bra av allmänheten, trots att förändringar i digitala tjänster alltid brukar upplevas som lite besvärligt. För att vänja allmänheten vid det nya har vi gjort några justeringar i våra tjänster så att informationen ska bli extra tydlig. Vi är också mycket lyhörda och tar hand om de synpunkter som kommer till oss, avslutar Josef.