Tydliga framsteg i arbetet med klimatanpassning

32 nationella myndigheter och 21 länsstyrelser lyder under klimatanpassningsförordningen, med skyldighet att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning inom sina respektive ansvarsområden. Varje år redovisar myndigheterna sitt arbete enligt förordningen till SMHI. Årets rapport vittnar om tydliga framsteg i förordningsarbetet sedan 2019, men att bristande resurser kan hindra en fortsatt utveckling.

Klimatanpassningsförordningen omfattar totalt 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser. Förordningen innebär att dessa myndigheter ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag. Enligt förordningen ska myndigheterna varje år redovisa sitt arbete med klimatanpassning, på det sätt som bestämts av SMHI. SMHI samlar in uppgifterna i webbverktyget Klira och lämnar en sammanfattad analys till regeringen senast den 15 april varje år. 

AnnaKarin Unger är sakkunnig vid enheten Klimatanpassning inom SMHI
AnnaKarin Unger
Genom Klira ställer vi bland annat frågor om hur myndigheterna har utfört uppdragen i klimatanpassningsförordningen. Andra frågor handlar om vilka hinder som myndigheterna har identifierat i arbetet med klimatanpassning och i vilken utsträckning myndigheterna har stöttat en utveckling som lett från ord till handling. Myndigheterna har även gjort en bedömning av vilka effekter i samhället som klimatanpassningsarbetet lett till. Vi sammanställer all data och gör en analys som mynnar ut i ett antal rekommendationer för fortsatt arbete, berättar AnnaKarin Unger, sakkunnig vid Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning vid SMHI.

   

Tydliga kliv framåt, trots haltande resurser

Klira-rapporten framkommer förändringar i det redovisade klimatanpassningsarbetet jämfört med tidigare år. Jämförelseperioden går tillbaka till 2019 då den första Klira-redovisningen utfördes efter det att förordningen trädde i kraft året innan.
    

I årets rapport ser vi tydliga framsteg sedan 2019 i klimatanpassningsarbetet, även om det finns en stor variation i hur myndigheterna arbetar med uppdragen. Myndigheterna anger i årets redovisning att deras arbete bidrar till att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar. Men de vittnar också om hinder för den fortsatta utvecklingen, bland annat i form av resursbrist. I våra rekommendationer pekar vi därför bland annat på vikten av att regeringen säkerställer tillräcklig, öronmärkt och långsiktig finansiering för klimatanpassningsarbetet hos samtliga förordningsmyndigheter, berättar AnnaKarin Unger.