Så stärks beredskapen för ökad brandrisk – nytt exempel på klimatanpassning

Kommer det att bli fler bränder i skog och mark i takt med ett varmare klimat? Och hur ser den svenska beredskapen ut för att möta riskerna? Ett nytt exempel i SMHIs idésamling för klimatanpassning berättar om satsningarna som startade i spåren av de senaste åren med svåra skogsbränder. 

Säsongen för gräsbrand har redan börjat i delar av landet, och en bit in på våren kommer sen skogsbrandssäsongen vanligen i gång.

Antalet skogsbränder varierar mycket år från år, men de blir som regel  fler under torra och varma somrar. I ett varmare klimat ökar risken för bränder i skog och mark. Enligt forskning blir brandrisksäsongen betydligt längre och också mer intensiv.

Skogsbrand

Omfattande bränder somrarna 2014 och 2018 orsakade enormt stora skador, men blev också en start för att förbättra den svenska beredskapen.

– Tidigare svåra skogsbränder visade att samhällets aktörer behöver stöd för att både förebygga och hantera skogsbränder. Behovet förstärks när riskerna ökar i ett förändrat klimat, säger Leif Sandahl, brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Så stärks beredskapen

Idag görs ett stort arbete för att stärka beredskapen i Sverige, såväl inom offentlig sektor som inom näringsliv. Viktiga delar är en bättre samverkan mellan myndigheter, räddningstjänster och andra aktörer i samhället, liksom breddad utbildning inom området.

Andra satsningar är att förbättra brandriskprognoserna, som bland annat är verktyg för att planera och sätta in räddningsinsatser. Kapaciteten för släckningsarbete har utökats med fler helikoptrar och vattenskopande flygplan, som kan skickas ut till där de behövs i landet.

gult flygplan vattenbombar skog
Flera vattenskopande flygplan kan placeras på olika platser i landet utifrån aktuell brandriskprognos. Foto SAAB AB, Jörgen Eriscsson

Likaså finns numera dryga 20-talet regionalt utplacerade skogsbrandsdepåer vilka innehåller olika typer av utrustning för att släcka eld, exempelvis brandslang, vattenspridare och terrängfordon. MSB ger också stöd till myndigheter, regioner och räddningstjänster för samverkan och ledning vid krävande situationer.

För privatpersoner hjälper appen ”Brandrisk Ute” till att hålla koll på brandrisken i skog och mark. Här ges också råd och information om man exempelvis planerar för att planera att elda och grilla i skog och mark.

Förmåga förebygga och hantera bränder

– En stärkt beredskap för Sverige innebär sammanfattningsvis att vi bygger upp mer kunskap, utvecklar bästa möjliga prognoser samt förbättrar förmågan att snabbt upptäcka och bekämpa bränder, säger Leif Sandahl. 

Som en följd av de svåra bränderna tidigare år beslutade riksdagen om förändringar i lagen om skydd mot olyckor. Det innebar bland annat en tydligare styrning mot kommunerna genom att MSB fick ökat ansvar och befogenheter.

– Vi strävar efter att för varje år ska vår förmåga att förebygga och hantera omfattande skogsbränder bli bättre än föregående säsong, avslutar Leif Sandahl.

Mer om brandrisk i ett förändrat klimat och Sveriges förbättrade beredskap beskrivs i ett nytt exempel i SMHIs idésamling för klimatanpassning.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.