Ökad brandrisk i förändrat klimat – så stärks beredskapen

I ett allt varmare klimat ökar risken för bränder i skog och mark. I spåren av de senaste svåra skogsbränderna är beredskapen förstärkt, bland annat med mer utrustning för släckning. Fler helikoptrar och vattenskopande flygplan är några exempel. Andra satsningar är bättre prognoser, breddad utbildning och samverkan mellan olika aktörer.

Antalet bränder i skog och mark varierar mycket år från år. Under den senaste 20-årsperioden har det handlat om drygt 2 000 till 8 000 bränder per år i Sverige. En torr och varm sommar ger som regel många fler bränder jämfört med en regnig säsong.

Ett varmare klimat leder till att risken ökar för bränder i skog och mark. Forskning visar på att förändringen blir störst i de områden som i dagens klimat är mest utsatta, särskilt Östersjölandskapen. För södra Sverige ökar den årliga brandrisksäsongens längd i genomsnitt med cirka 50 dagar till sekelskiftet, och i norra Sverige med mellan 10 och 30 dagar. Framför allt sker en tidigare start på säsongen. Brandrisksäsongen blir också mer intensiv.

två brandbilar skogsbrand bakgrund
I ett varmare klimat ökar risken för bränder i skog och mark, enligt forskning blir brandrisksäsongen betydligt längre och också mer intensiv. Foto Pavel Koubek

Beredskapen stärks

Omfattande bränder åren 2014 och 2018 orsakade stora skador, men blev också starten för att förbättra den svenska beredskapen. Bland annat beslutade riksdagen om förändringar i lagen om skydd mot olyckor. Syftet var att skapa bättre förutsättningar att förebygga olyckor och minska skador till följd av olyckor. Förändringarna innebar främst en tydligare styrning av kommunernas verksamhet genom att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fick utökat ansvar och befogenheter.

Utökade insatser

Idag driver MSB ett brett utvecklingsarbete med många inblandade aktörer som kommunala räddningstjänster, länsstyrelser, SMHI med flera. Vid sidan av MSB sker utvecklingsinsatser av ett flertal aktörer, såväl inom offentlig sektor som inom näringslivet. Nedan redovisas några av de viktigaste hjälpmedlen som har tagits fram under senare år.

Bättre prognoser och karttjänster

Brandriskprognoserna är under ständig utveckling, alltmer information tillförs till de avancerade beräkningarna vilka också görs på alltmer detaljerad geografisk nivå. Prognoserna som sträcker sig upp till fem dygn framåt uppdateras flera gånger varje dygn.

Nationella förstärkningsresurser för släckning

Det finns numera minst tio släckande helikoptrar till förfogande som kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos. Beredskapen har också förstärkts till fyra vattenskopande flygplan. Piloter utbildas fortlöpande. Länsstyrelserna har tagit fram ett underlag som visar vilka sjöar och vattendrag som är lämpliga för skopning av vatten.

MSB förfogar över dryga tjugotalet skogsbrandsdepåer som kan användas när räddningstjänstens egna resurser är uttömda. Depåerna innehåller olika typer av utrustning för släckningsarbete som brandslang, motorsprutor, vattenspridare, terrängfordon, motorsågar med mera. Utöver depåerna finns också två högkapacitetspumpar som ger möjlighet att transportera vatten långa sträckor.

Gult flygplan vattenbombar
Beredskapen har förstärkts med flera vattenskopande flygplan, som kan placeras på olika platser i landet utifrån aktuell brandriskprognos. Foto SAAB

Förstärkningsresurs för stöd till ledning

MSB ger numera stöd till myndigheter, regioner och räddningstjänster för samverkan och ledning vid krävande situationer. Resursen även kallad FSOL - Förstärkningsresurs för stöd till Samverkan och ledning - består av personer med erfarenhet och kunskap inom krishantering och syftar till att förstärka ledningsförmågan.

Tidig upptäckt av vegetationsbränder

Det är viktigt att upptäcka bränder i ett tidigt skede, och därför sker skogsbrandsbevakning med hjälp av flygplan. Det är länsstyrelserna som beslutar om var och hur de ska användas för bevakning. I viss mån kan även drönare vara hjälpmedel. Utveckling pågår för att använda information från satelliter i samma syfte.

Utbyggd samverkan, utbildning och information

Rätt kunskap, både för att undvika bränder och för att släcka bränder, är en väsentlig del i utvecklingsarbetet. MSB stöttar andra aktörer och genomför löpande möten och utbildningar tillsammans med länsstyrelser, räddningstjänster och andra myndigheter.

Information till allmänheten är bland annat tillgänglig i MSB:s app Brandrisk Ute som hjälper privatpersoner att hålla koll på brandrisken i skog och mark. Ytterligare verktyg är brandriskkartor, kartor som kan infogas på alla webbplatser och zoomas in på aktuellt geografiskt område.

Att utvärdera för fortsatt utveckling

Ett fortsatt löpande utvecklingsarbete pågår för att Sverige ska stå bättre rustat. Efter varje räddningsinsats är de berörda kommunerna ansvariga för att undersöka olyckan för att ”i skälig omfattning klarlägga orsakerna, olycksförloppen och hur insatsen genomförts”.

MSB sammanställer kommunernas undersökningar och vid särskilda händelser kan också speciella analyser eller studier göras. MSB presenterar erfarenheter av olyckor, tillbud och insatser dels i form av statistik, dels i form av utredningar, rapporter och olika databaser. Utredningarna i kombination med löpande dialog med räddningstjänster och andra aktörer är underlag för fortsatt utveckling.

Erfarenheter

  • Tidigare svåra skogsbränder visade att samhällets aktörer behöver stöd för att både förebygga och hantera skogsbränder. Behovet förstärks när riskerna ökar i ett förändrat klimat.
  • Mer kapacitet för att släcka bränder är viktigt, men lika viktigt är att minska riskerna för att bränder ska uppstå.
  • Bra prognoser är nödvändigt underlag för att förbereda aktuella insatser. De är också verktyg för att få en uppfattning om bränderna kan bli extrema i spridning och intensitet.
  • Det gäller att upptäcka och begränsa bränder snabbt. Små bränder kan växa till stora och omfattande bränder.
  • Ständiga utbildningsinsatser krävs för att hålla kunskap levande.
  • Samverkan mellan samhällets aktörer är nödvändigt, exempelvis mellan kommunerna och andra aktörer som berörs av skogslandskapet.
  • Kommunikationsinsatser mellan samverkande aktörer och ut till allmänheten är mycket viktigt under en krissituation.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.