Det är Copernicus klimattjänst (Copernicus Climate Change Service, C3S) som tillsammans med meteorologiska världsorganisationen WMO idag släpper rapporten European State of the Climate 2023. Rapporten är en analys av klimatförändringen, viktiga händelser och dess effekter.
Rapporten European State of the Climate 2023, på webbplats för WMO
”Viktigt med beslutsunderlag för minskad klimatpåverkan och för arbete med klimatanpassning”
Klimatförändringen påverkar alla delar av samhället, och alla enskilda människor. Vi behöver följa klimatet genom observationer och analyser, och den här typen av rapporter är viktiga för att ge en helhetsbild av utvecklingen. Vi behöver också forska vidare och vidareutveckla vår klimatinformation. Genom allt mer avancerade beräkningar kan vi ge samhälle och enskilda bilder av framtidens klimat, det är viktigt beslutsunderlag både för minskad klimatpåverkan och för arbetet med klimatanpassning, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Carlo Buontempo, direktör för Copernicus Climate Change Service, kommenterar rapporten European State of the Climate 2023 i ett pressmeddelande: ”2023 bevittnade Europa den största skogsbrand som någonsin registrerats, ett av de regnigaste åren, allvarliga marina värmeböljor och omfattande förödande översvämningar. Temperaturerna fortsätter att öka, vilket gör vår data allt viktigare för att förbereda sig för effekterna av klimatförändringar."
Negativa hälsoeffekter till följd av extrema väder- och klimathändelser
Antalet negativa hälsoeffekter relaterade till extrema väder- och klimathändelser ökar, enligt Copernicus och WMO:s rapport.
Både extremvärme, skyfall och torka kan ha negativa konsekvenser för människors hälsa. Det är därför viktigt med både högt medvetande om detta, att det finns system för tidiga varningar och att samhällets beredskap är god. Det är också viktigt att fortsätta utveckla skräddarsydda klimattjänster för hälsosektorn, påpekar Erik Kjellström.
2023 det varmaste eller näst varmaste året
I rapporten summerar Copernicus klimattjänst och WMO fakta om temperaturer i Europa 2023:
- 2023 var, trots nära genomsnittliga temperaturer i norr, det varmaste eller näst varmaste året som uppmätts i Europa, beroende på vilket dataset som används.
- Under 11 av 2023 års månader var Europas medeltemperatur över genomsnittet för 1991-2020, inklusive september som var den varmaste september som uppmätts.
Hur var då temperaturen i Sverige 2023? Förhållandevis varmast var det i Götaland medan nordvästligaste Svealand och sydvästra Norrland hade temperaturunderskott jämfört med normalperioden 1991-2020. I övrigt i landet var årsmedeltemperaturen nära den normala.
SMHIs sammanfattning av vädret i Sverige 2023
Europa den kontinent som värms snabbast
Rapporten som Copernicus klimattjänst och WMO presenterar pekar på att Europa är den kontinent som värms snabbast i världen, här stiger temperaturen ungefär dubbelt så mycket jämfört med det globala genomsnittet.
Den snabbare uppvärmningen i Europa beror på flera saker. En grundläggande faktor är att kontinenterna värms snabbare än haven. Dessutom har en minskad mängd luftföroreningar över Europa påverkat situationen. De kylande aerosolpartiklar som tidigare höll nere temperaturen, framför allt under sommarhalvåret, har minskat, säger Erik Kjellström.
Varmt i havet
För året som helhet var den genomsnittliga havstemperaturen för haven kring Europa den allra högsta som uppmätts. För Västerhavet och Östersjön var 2023 varmare än genomsnittet.
I juni påverkades Atlanten väster om Irland och runt Storbritannien av en marin värmebölja som klassades som "extrem" och i vissa områden "bortom extrem", med havstemperaturer så mycket som 5°C över genomsnittet.
När havet blir varmare påverkas förstås det marina livet. Dessutom sker en termisk expansion, då det varmare havsvattnet med sin lägre densitet tar större plats än kallt vatten, som bidrar till stigande havsnivå. Hav och atmosfär påverkar också varandra, blir havet varmare påverkar det även vårt väder, förklarar Erik Kjellström.
Europa drabbat av många översvämningar 2023
Under 2023 var det enligt rapporten omfattande översvämningar i Europa. Cirka 1,6 miljoner människor i Europa påverkades.
Europa som helhet fick cirka 7 % mer nederbörd än genomsnittet för 1991–2020.
Trots låga flöden i norr under december var genomsnittliga flöden i Europas floder de högsta som registrerats för månaden, med "exceptionellt högt" flöde i närmare en fjärdedel av Europas floder.
Ur svenskt perspektiv var 2023 som helhet i Götaland, Svealand och sydligaste Norrland samt lokalt i nordöstra Norrland på många håll ett nederbördsrikt eller till och med mycket nederbördsrikt år. 2023 var det allra nederbördsrikaste år som noterats på vissa orter, till exempel i Lund, Norrköping, Örebro, Västerås och Gävle. Augusti bjöd även på sommarens mest omtalade oväder. Det var Hans som gav stora regnmängder i södra Sverige den 6-9 augusti.
SMHIs sammanfattning av vädret i Sverige 2023
Lite snö och minskande glaciärer
Stora delar av Europa upplevde färre dagar med snö 2023 än genomsnittligt, särskilt i centrala Europa och Alperna under vintern och våren, det beskrivs i Copernicus och WMO:s rapport
I Alperna var det en exceptionell minskning av glaciärer 2023, kopplat både till mindre snö än vanligt under vintern och till en stor avsmältning under sommaren på grund av värmeböljor. Under 2022 och 2023 har glaciärerna i Alperna sammanlagt förlorat cirka 10 % av sin volym. Även i övriga Europa och Skandinavien har glaciärerna minskat de senaste åren, enligt rapporten.
Sjätte varmaste året i Arktis
Året 2023 är det sjätte varmaste som uppmätts för Arktis som helhet. För arktiska landområden var 2023 det femte varmaste, nära efter 2022. De fem varmaste åren som registrerats för arktiska landområden har alla inträffat sedan 2016.
Isutbredningen i Arktis förblev, enligt rapporten, under genomsnittet under större delen av 2023. Vid sitt årliga maximum i mars var den månatliga utbredningen 4 % under genomsnittet för referensperioden 1991–2020, den femte lägsta som uppmätts. Vid sitt årliga minimum i september var den månatliga omfattningen den sjätte lägsta som uppmätts, 18 % under genomsnittet.
Koppling mellan klimat och elbehov, samt potentialen för förnybar energi
I rapporten från Copernicus klimattjänst och WMO finns också en bild av hur elbehovet i Europa påverkats. Eftersom det var exceptionella sommartemperaturer i södra Europa 2023 var behovet av el för kylning stort då. I Skandinavien var det svalare temperaturer än normalt under flera månader, därför blev istället behovet av el för uppvärmning större.
För året som helhet var potentialen för solenergiproduktion lägre än genomsnittet i nordvästra och centrala Europa, och över genomsnittet i sydvästra och södra Europa och Fennoskandia. Potentialen för generering av vattenkraft var större än genomsnittligt i stora delar av Europa, kopplat till nederbörd och flöden över genomsnittet. Stor lågtrycksaktivitet över Nordatlanten och Europa från oktober till december resulterade i högre potential för vindkraftsproduktion än genomsnittligt, allt enligt rapporten från Copernicus klimattjänst och WMO.