I studien, som finansierats av Naturvårdsverket, har halter av kvävedioxid och partiklar i utomhusluft beräknats för hela Sverige för år 2019 och för scenarioåret 2030. Tack vare ny metodik, utvecklad av SMHI, har beräkningar kunnat göras som en näst intill helt sömlös kombination av spridningsmodellering på regional och urban skala. Beräkningarna är mycket detaljerade med 250x250 kvadratmeters upplösning, vilket ger ett unikt dataset på nationell skala. Modellerade föroreningshalter har även kombinerats med befolkningsdata för att beräkna årlig medelexponering som underlag för uppskattningar av hälsokonsekvenserna.
Exponeringen minskar till 2030
Helene Alpfjord Wylde, luftmiljöexpert på SMHI, konstaterar att arbetet med att förbättra luftmiljön i Sverige går åt rätt håll.
I Sverige som helhet ser vi inte några överskridanden av miljökvalitetsnormen när vi tittar på 2019, varken för partiklar eller kvävedioxid, säger hon. Detta gäller för årsmedelvärden i vanliga utomhusmiljöer, så kallad urban bakgrund.
När det gäller Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för fina partiklar (PM2.5) beräknas dock hela 47 procent av Sveriges befolkning ha exponerats för halter över 5 mikrogram per kubikmeter år 2019, vilket är den föroreningshalt som inte bör överskridas enligt WHO.
För år 2030 visar våra beräkningar att andelen av befolkningen som utsätts för partikelhalter över WHO:s riktlinjer minskar till 35 procent. Trenden går alltså åt rätt håll, men luftvårdsarbetet behöver fortsätta både i Sverige och internationellt, för att inte överskrida WHO:s rekommenderade nivåer, menar Helene Alpfjord Wylde.
Årsmedelexponeringen för befolkningen beräknas till 5,08 µg/m3 för kvävedioxid, 9,95 µg/m3 för PM10 och 5,21 µg/m3 för PM2.5 år 2019. En stor minskning, med cirka 2 µg/m3, beräknas för exponering av kvävedioxid till 2030. Exponeringen för PM10 och PM2.5 minskar också till 2030, men inte lika drastiskt, med ungefär 0,2 µg/m3. En generell slutsats är att exponeringen är högre i åldersspannet 21-50 år. En förklaring är att dessa åldersgrupper oftare bor i urbana områden, med mer utsläpp och högre föroreningshalter.
Att ha tillgång till beräkningsmodeller som kan visa hur stora de kvarvarande problemen är i framtiden är viktigt för att identifiera behov av ytterligare åtgärder och styrmedel, säger Maria Ullerstam, handläggare på Naturvårdsverket.
Allvarliga hälsoeffekter
I denna studies nationella hälsokonsekvensbeskrivning har den beräknade exponeringen för små partiklar (PM2.5) och för kvävedioxid från lokala källor använts. Liknande tidigare beräkningar av förtida dödsfall och uppkomst av främst kroniska sjukdomar har gjorts för 2019 i en annan studie.
Lägre föroreningshalter i den här studien jämfört med den tidigare svenska studien gör att vi i denna analys beräknar lägre riskökningar, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.
Jämfört med globala och europeiska studier där Sverige ingår beräknar vi dock här större konsekvenser för dödligheten i vårt land eftersom vi bygger analyserna på hur sambanden ser ut i västländer med låga halter och bra data. När vi räknar ihop beräknat antal förtida dödsfall för år 2019 i Sverige blir summan 4 688 förtida dödsfall trots att föroreningar som ozon inte kunnat beaktas, fortsätter han.
Ny metodik ger fördjupad kunskap
Spridningsberäkningarna i denna studie speglar halterna i urban bakgrund, i vanliga utomhusmiljöer. De högsta föroreningshalterna finns dock oftast i gaturum med mycket vägtrafik. SMHI har, med stöd från Naturvårdsverket och Trafikverket, nu ett parallellt pågående projekt för att göra ännu mer högupplösta beräkningar av halter av luftföroreningar ända ner till gatunivå.
Nationell modellering av föroreningshalter ner till gatumiljö ger helt nya möjligheter att undersöka hur vår hälsa påverkas av luftföroreningar, säger Helene Alpfjord Wylde, och fortsätter:
Förutom hälsounderlag ger en nationell högupplöst modellering ett stort mervärde till andra viktiga delar i det svenska luftvårdsarbetet, såsom uppföljning mot miljömål och miljökvalitetsnormer.
Resultaten av de högupplösta beräkningarna kommer att publiceras på SMHIs Luftwebb i slutet av 2023.
Inom epidemiologisk forskning finns ett stort behov av detaljerade kartläggningar av exponering. Förhoppningen är att de metoder vi utvecklat och de resultat vi får fram ska ge möjligheter till nya studier som ökar förståelsen kring hälsoeffekter från luftföroreningar, säger David Segersson, forskningsledare inom området urban luftmiljö på SMHI.