Studier visar att varje år möter cirka 7 000 invånare i Sverige en för tidig död på grund av de luftföroreningar de utsätts för. I arbetet att skapa en god luftmiljö har det hittills varit en utmaning att det saknats nationella geografiskt täckande data som ger detaljerad information om hur mycket luftföroreningar befolkningen utsätts för och vilka hälsoeffekter det får. SMHI har, med stöd från Naturvårdsverket och Trafikverket, nu utvecklat en ny metodik för att beräkna högupplösta halter av luftföroreningar och befolkningsexponering. Metodiken kan användas både för att göra nationella beräkningar för hur exponeringen ser ut idag och hur den kan komma att förändras efter åtgärder för att förbättra luftmiljön.
– Med vår nya metod får vi ett mer detaljerat underlag för exponeringsberäkningar. Vi kommer att kunna se variationer av föroreningshalter ner till gatunivå och det ger helt nya möjligheter att undersöka hur vår hälsa påverkas av luftföroreningar, säger Helene Alpfjord Wylde.
– Inom epidemiologisk forskning finns ett stort behov av detaljerade kartläggningar av exponering. Förhoppningen är att de metoder och resultat som vi utvecklat ska ge möjligheter till nya studier som ökar förståelsen kring hälsoeffekter från luftföroreningar, säger David Segersson, luftmiljöforskare på SMHI.
Bättre luftkvalitet år 2030
Den nya metoden används också för att undersöka framtida förändringar av luftkvaliteten. SMHI har gjort beräkningar av hur ren luften är år 2030.
– Våra första resultat visar att halterna av kväveoxider minskar kraftigt till år 2030, framför allt eftersom en stor del av våra fordon förväntas gå på el istället för fossila bränslen då. För partiklar ser vi inte en lika tydlig minskning. Men även om partikelhalterna inte minskar lika drastiskt så ger det stora hälsovinster, framför allt vid en minskning av de små partiklarna PM2.5, säger Helene Alpfjord Wylde.
– Att analysera hur luftkvaliteten utvecklas i framtiden är viktigt för att kunna utvärdera hur dagens styrmedel fungerar och identifiera hur stort behovet är av ytterligare styrmedel och åtgärder för att minska utsläpp och förbättra luftkvaliteten, säger Maria Ullerstam, handläggare på Naturvårdsverket.
SMHIs forskare och luftmiljöexperter har utvecklat den nya metodiken på uppdrag av Naturvårdsverket och Trafikverket. Arbetet med exponerings- och hälsounderlaget för både nutid och 2030 beräknas klart i slutet av året och redovisas i första steget i en rapport.