Jordens klimat har aldrig varit stabilt utan har utvecklats naturligt under tusentals år. I historiskt perspektiv har denna utveckling oftast skett så långsamt att den har varit omärklig för levande varelser. Den nuvarande globala uppvärmningen är däremot unik, både gällande hastighet och omfattning.
Vi kan inte göra något åt de utsläpp som redan har gjorts, och som har lett fram till den klimatförändring som vi ser idag. Däremot kan vi påverka jordens framtida klimat på ett positivt sätt – helt enkelt genom att minska våra utsläpp av växthusgaser.
Filmen visar hur klimatförändringarna har påverkat Europas livsmiljöer, landskap och geografi 2050. På så sätt kan vi förutse vilka anpassningar som kommer att bli nödvändiga. I nordöstra Europa kommer det till exempel att bli färre dagar med frost och perioderna med snötäcke blir kortare. Minskningen av snötäcket tillsammans med uppvärmningen av Arktis kommer att förvandla norra Europa till en verklig global ”hotspot” för uppvärmningen.
SMHI bidrar med högupplösta regionala klimatmodeller
EUCP (European Climate Prediction system) utvecklar ett system för regional klimatprediktion för Europa. Globala klimatmodeller visar hur hela jordklotet kommer att påverkas, men ofta är användaren mer intresserad av ett begränsat område, och det är här de högupplösta regionala modellerna kommer in.
– Ett exempel är SMHIs nya webbaserade klimatscenariotjänst. Den är baserad på just den här typen av regionala modeller som används inom ramen för det internationella CORDEX-samarbetet, säger Erik Kjellström som är professor i klimatologi vid SMHI.
Forskarna inom EUCP vill göra klimatmodellerna ännu mer användbara för olika typer användare. Bland annat tar de fram nya klimatscenarier som sätts i perspektiv av tidigare resultat. En fördel med detta är att olika aspekter av klimatförändringen och dess effekter diskuteras i detalj med olika användare av klimatinformation. Tillsammans går forskare och användare igenom vilka möjligheter och begränsningar modellerna har och hur informationen kan anpassas till olika ändamål. Det är inom detta arbete som den här nya filmen ”Europas klimat 2050” tagits fram.
Nya modeller återger extremnederbörd bättre
I en annan del av projektet arbetar forskare från SMHI tillsammans med sina kollegor i Europa på att vidareutveckla klimatmodellerna. Särskilt arbetar man här med ännu mer högupplösta modeller än de som används idag. Dessa kallas konvektionstillåtande modeller och kan på ett bättre sätt räkna direkt på enskilda regn- och åskskurar. Det förbättrar modellernas förmåga att återge extremnederbörd.
– Ett resultat är att dessa mer högupplösta modeller också delvis ändrar klimatförändringssignalen kopplat just till de mest intensiva regnen. Det visar sig att dessa, under vissa förutsättningar, kan bli ännu kraftigare än vad tidigare mer standardmässiga modeller visat i ett framtida varmare klimat. Andra förbättringar som dessa nya mer högupplösta modeller visar är beskrivningar av detaljer i till exempel vindklimat och i klimatet i bergstrakter och i stadsmiljö, säger Danijel Belušić, som är forskningsledare för högupplöst klimatmodellering och relaterade fysiska processer vid Rossby Centre på SMHIs forskningsavdelning.