Sen start för blomningen av cyanobakterier i Östersjön

Nära en månad senare än förra årets rekordtidiga start på sommarblomningen i Östersjön börjar nu cyanobakterier synas i mellersta Östersjön. Små områden med ytansamlingar finns till havs nordost om Gotland.

Efter den tidiga värmen i april var maj månad istället kylig och våt, och inte heller juni har hittills bjudit på någon stadigvarande värme. Ytvattentemperaturen till havs i Östersjön ligger just nu runt 15 grader, vilket är lite kyligt för att cyanobakterierna ska trivas som bäst. När termometern visar 17 grader eller mer är förutsättningarna mer fördelaktiga.

– De senaste dagarna har svaga färgskiftningar börjat synas i den satellitdata som SMHIs experter analyserar, och den 17 juni kunde vi säga att sommarens blomning med cyanobakterier inletts i centrala Östersjön. Igår, den 18 juni noterades de första smärre ytansamlingarna till havs öster om Fårö, säger Jörgen Öberg, oceanograf på SMHI.

– De första blomningarna brukar visa sig i mitten av juni, men det är vanligtvis först under andra halvan av juli som de mer omfattande ytansamlingarna med cyanobakterier förekommer. Hur blomningen kommer att utveckla sig under resten av sommaren är än så länge svårt att uttala sig om, det beror på hur vädret ser ut framöver.

Den 18 juni var det klart över stora delar av Östersjöområdet, och begynnande blomning med cyanobakterier syntes till havs i mellersta Östersjön. Bilden är färgjusterad och framhäver de gröna tonerna till havs.
Den 18 juni var det klart över stora delar av Östersjöområdet, och begynnande blomning med cyanobakterier syntes till havs i mellersta Östersjön. Bilden är färgjusterad och framhäver de gröna tonerna till havs. Foto SMHI-bild byggd på data från Copernicus/ESA

Cyanobakterier har fördel på sommaren

En sjunkande vattentemperatur har ingen större påverkan, har blomningen väl kommit igång avstannar den bara något men tar fart igen när temperaturen stabiliseras.

Anledningen till att cyanobakterierna blommar på sommaren är framför allt för att de då kan utkonkurrera andra växtplanktongrupper i kampen om näring. Till skillnad mot till exempel kiselalger, som blommar under våren och tar sin näring ur vattnet, kan cyanobakterier använda sig av kväve från luften.

Är vädret stabilt och lugnt tar näringen snabbt slut för växtplanktonen, medan cyanobakterierna kan fixera kväve och tillväxa snabbt.

Aphanizomenon och Nodularia under mikroskopet.
Aphanizomenon och Nodularia under mikroskopet. Foto SMHI

SMHI övervakar havsmiljön i Östersjön

Den senaste av SMHIs regelbundna utsjöexpeditioner med forskningsfartyget R/V Aranda ägde rum den 10-17 juni. Förutom provtagning av salthalt, temperatur, näringsämnen, pH mm togs även planktonprover under expeditionen.

Planktonexperter vid havsmiljöenheten har analyserat och artbestämt de insamlade proverna. Hittills är det främst sparsamt med cyanobakterien Aphanizomenon flos-aquae som förekommit, först senare under sommaren brukar den giftiga Nodularia spumigena växa till.

Nästa expedition går ut den 14 juli, då kommer också en av SMHIs planktonexperter att finnas med ombord.