Sverige är land rikt på sjöar och för en del av dem, nämligen 9770 stycken, har SMHI tillgång till sjödjupskartor. Det är kartor vi fått från länsstyrelser, sjömätningsföretag, fiskevårdsförbund och liknande.
Ett viktigt underlag
Sjödjupskartorna är bland annat viktigt planeringsunderlag för vattenvård och miljöfrågor men även av intresse för allmänhetens båtliv och sportfiske.
SMHI använder informationen om sjöarnas volym för att förbättra hydrologiska modeller och som underlag i statusklassning av Sveriges sjövattenförekomster.
– Har du en sjödjupskarta som saknas i SMHIs arkiv och vill hjälpa till att bygga upp kunskap om Sveriges sjöar, skicka in den till oss, hälsar Diala Abdoush, GIS-tekniker som har hand om digitalisering av sjödjupskartor på SMHI.
Sjödjupskartor med varierande innehåll
Det är en stor bredd i kartmaterialet. Vissa kartor innehåller bara någon djupuppgift medan andra är mycket detaljerade. Kartorna som finns tillgängliga kommer också från ett brett tidsspann.
SMHI har sjödjupskartor som gjorts från 1840-talet till 2021. Eftersom kartorna kommer från sånt brett tidsspann har mätmetoden förändrats.
– Tidigare mättes sjödjup med lodlinjer från is och båt. Nuförtiden är det ekolod med sidoscanning som gäller. Det går snabbt, man har full koll på sin position med GPS, och det är lätt att få ut snygga kartor, menar Ola Pettersson, hydrolog på SMHI.
– Sjön Barken i Hallands län är ett tydligt exempel där länsstyrelsen nu skickat in en detaljerad färgkarta som också skvallrar om hur den använts inom miljöarbetet i sjökalkningsprogram för att motverka försurning, berättar Ola Pettersson.