Enligt Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete ska 32 utvalda myndigheter samt länsstyrelserna arbeta med att rusta för klimatförändringarna inom sina respektive ansvarsområden. Förordningen innebär att myndigheterna årligen rapporterar sitt arbete till SMHI, som sammanställer och analyserar hur myndigheterna utfört sina uppdrag. Sammanställningen pekar också på vilka risker, hinder och behov som myndigheterna identifierar på området.
Myndigheterna är igång med klimatanpassning
SMHIs nya rapport visar att de flesta myndigheterna har genomfört uppdragen i förordningen. Klimat- och sårbarhetsanalyser har genomförts, myndighetsmål har satts och handlingsplaner har tagits fram. Det totala antalet myndigheter, som utfört uppdragen, skiljer sig inte påtagligt från föregående år, men flera har under året uppdaterat sina klimat- och sårbarhetsanalyser.
Uppdrag som myndigheterna inte kommit lika långt med är att identifiera bestämmelser i lagar och andra författningar, som påverkar myndighetens arbete med klimatanpassning, samt att ta hänsyn till klimatanpassning i upphandling.
Myndigheterna har kommit långt i jämförelse med det första året de rapporterade, men det finns fortsatta uppdrag att arbeta vidare med, säger Karin Lundgren Kownacki, analytiker klimatanpassning.
Mer insatser behövs
Myndigheterna ser att klimatanpassningsarbetet har potential att bidra till uppfyllelsen av flera andra nationella och internationella mål, så som miljömålen och Agenda 2030. För att klimatanpassning ska bidra till andra mål är det väsentligt med en väl fungerande samverkan mellan olika expertområden, mellan myndigheter och andra relevanta samhällsaktörer.
Rapporterade hinder liknar tidigare analyser. Det rör sig bland annat om bristande ekonomiska och/eller personella resurser, både för den egna myndigheten och för andra aktörer inom myndighetens ansvarsområde.
Valet av myndigheter som ingår i förordningen påverkar utfallet av vilka åtgärder som lyfts. Som ett resultat från analysen rekommenderas därför att regeringen bör se över vilka myndigheter som inkluderas i förordningen om klimatanpassning då det finns områden som hamnar på efterkälken så som olika typer av rättviseaspekter och migration.
Långsiktigt arbete för ett hållbart samhälle
Analysen visar att coronapandemin har påverkat de svenska myndigheternas klimatanpassningsarbete under året. Pandemin har lett till omprioriteringar, där resurser behövts styras om från ordinarie arbete till krishantering. Men hanteringen av pandemin har även skapat bättre krisorganisationer och förståelse för att krisberedskapen framöver behöver förbättras i och med klimatförändringarna.
Beredskapen behöver ständigt hållas aktuell och myndigheterna behöver bli bättre på att kunna hantera flera kriser samtidigt, säger Karin Lundgren Kownacki.
Fortlöpande stöd och samverkan
Analysen av myndigheternas klimatanpassningsarbete kommer fortsatt göras varje år framöver för att följa om arbetet är på rätt väg.
Från SMHI kommer vi fortsättningsvis att på olika sätt stödja myndigheterna i arbetet. Ett viktigt mervärde med rapporteringen är att allt samlas i en databas där myndigheterna kan hitta information som underlättar samverkan och erfarenhetsutbyte, säger Karin Hjerpe, verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.