− Årets maximala isutbredning inträffade 5 mars med 37 000 km² varav majoriteten, 17 000 km², var mycket spridd drivis med en iskoncentration på 20 %. Detta betyder att ytan med ett heltäckande istäcke var betydligt lägre, berättar Isabella Grönfeldt på istjänsten.
Isvintrar delas in i tre svårighetsgrader baserat på isutbredningen: mild, normal och svår. En vinter med lägre isutbredning än 115 000 km² räknas som mild, en normal isvinter ligger i intervallet 115 000 km² till 230 000 km² och en svår över 230 000 km².
− Årets vinter kan därmed milt sagt benämnas som en mycket mild isvinter, säger Isabella.
− Det är med säkerhet den lägsta isutbredningen sedan år 1900. Det kan vara betydligt längre än det, men i dagsläget finns inte äldre analyser än så att tillgå, fortsätter hon.
Årets bottenrekord
Årets vinter har varit mycket mild och blåsig, med vindar främst från sydväst, vilket snabbt brutit upp den nyis som lagt sig. Säsongen drog igång tidigt då det redan i månadsskiftet oktober-november bildades tunn is i skyddade vikar i norr. En period med kyla i början på november gjorde att istillväxten fick ett ordentligt uppstart, men när vädret sedan slog om till det mer ihållande milda och blåsiga stannade det av. Under hela december och januari var isläget relativt oförändrat.
− Denna vinter har allt igenom gett ostadiga och milda väderförhållanden, framförallt i söder, så där har isen inte haft en chans. Det har varit en ganska tydlig gräns ungefär i höjd med Stockholm, säger Isabella.
De stora sjöarna Vänern och Mälaren, som också övervakas, har knappt haft någon is alls denna vinter. Endast under ett par dagar har tunn nyis lagt sig på skyddade platser.
Februari bjöd på några perioder med lite mer nordanvind och tillfällig kyla men långt ifrån tillräckligt för att isen skulle kunna breda ut sig ordentligt. Det såg ut som att den totala isutbredningen inte skulle nå över 30 000 km², men under sista veckan i februari slog väderläget om. Lågtrycken började gå på en sydligare bana över landet och det blev stabilare och kallare i norr.
− Norra Kvarken överbryggades då för första och enda gången den här säsongen av tunn nyis. I första veckan i mars noterades det lägsta rekordet på över 100 år för maximal isutbredning i Östersjöregionen på 37 000 km², berättar Isabella.
Tidigare rekord
De tidigare lägsta noteringarna för maximal isutbredning är vintrarna 2014-2015 med 45 000 km² och 2007-2008 med 49 000 km². Iskarteringen och den regelbundna övervakningen av isläget började 1957.
Med ovanstående vintrar undantaget har isutbredningen aldrig tidigare varit under 50 000 km², varken i mätningar sedan iskarteringen började eller tidigare i beräknade återanalyser från 1900 och framåt.
De år som haft störst maximal isutbredning, 1917, tre vintrar på 40-talet, 1956 samt vintern 1986-1987, hade en isutbredning på omkring 400 000 km². Det betyder att nästan hela Östersjön samt större delen av Kattegatt då var istäckt (gränsen för beräkning av isutbredning i Östersjöregionen har dragits vid Skagen och rakt österut).
Isvolym
Vintern 1986-1987 var inte bara svår beträffande isutbredning utan även sett till isvolym, som uppgick till omkring 100 km³. Årets extremt milda vinter skrapade endast ihop en isvolym på omkring 5 km³. Även detta ett bottenrekord, men väldigt lika med vintern 2014-2015 som höll det tidigare minimirekordet för maximal isutbredning. De senaste 30 åren ligger medel för maximala isvolymen på 26 km³.
| Min.rekord | Säsong | Isutbredning | Datum | Isvolym | Datum |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 2019/2020 | 37 000 km2 | 5 mars | 5 km3 | 15 mars |
| 2 | 2014/2015 | 45 000 km2 | 24 jan | 5 km3 | 18 feb |
| 3 | 2007/2008 | 49 000 km2 | 25 mars | 7 km3 | 27 mars |
De lindrigaste isvintrarna sedan 1900.
”Slaget vid Tjärven”
För 10 år sedan, issäsongen 2009-2010, var situationen en annan. Då låg isen tjock till sjöss i hela Bottniska viken, ner längs med hela Ostkusten och även i vikarna på Västkusten. Som mest täcktes en yta på 239 000 km², vilket i isutbredningsmått mätt gjorde issäsongen till den svåraste vintern sedan säsongen 1986-1987. Dock var utbredningen året efter, 2010-2011, ännu större med ca 300 000 km².
− Då för 10 år sedan, ungefär vid samma tid som för årets maximala isutbredning (5 mars), hade det blåst kraftiga nordvindar, berättar Isabella.
Isen pressades söderut med stor kraft och skapade svåra vallområden som ställde till det ordentligt för sjöfarten.
− Bland annat inträffade en incident utanför Stockholms norra skärgård, i något som vi på istjänsten har kommit att kalla för ”slaget vid Tjärven”, fortsätter Isabella.
Flera passagerar- och handelsfartyg fastnade i en kraftig stampisvall vid Tjärvens fyr utanför Norrtälje.
− Två av fartygen kolliderade då isen pressade dem mot varandra, men tack och lov utan att större skador uppstod, berättar Isabella.
Trots hjälp av två mindre isbrytare kunde inte fartygen ta sig loss. Isbrytaren Ymer kallades ner från Sundsvall, och fick lämna de fartyg som låg och väntade på assistans där. Även den finska isbrytaren Sisu kallades in.
− Totalt var omkring 50 fartyg fast i isen på olika platser i Östersjön den här dagen. Vissa blev tvungna att vänta flera dagar på isbrytarassistans, avslutar Isabella.
Klimatförändringar
Isvintrarnas svårighetsgrad och längd varierar från år till år. I ett framtida varmare klimat förväntas isvintrarna i Östersjön att bli kortare och isen få en mindre geografisk utbredning. Isläggning kommer dock fortsätta att vara en naturlig del av Östersjöns årscykel, och även i framtiden kommer stränga isvintrar att kunna inträffa, om än mer sällan än under det gångna seklet.