En första kartläggning av så kallade värmeöar visar var i Solna det finns risk att bli för varmt. Värmeöarna har också jämförts med platser där värmekänsliga personer befinner sig, exempelvis äldreboenden. Värmekartläggningen är ett steg för att planera förebyggande åtgärder som kan skapa svalka.
– Enligt kommunens klimatstrategi ska vi bland annat säkerställa riskgruppers hälsa i ett förändrat klimat med högre temperaturer, säger Sofia Widforss Poignant, miljöstrateg Solna stad.
Uppvärmning i tät bebyggelse
Värmekartläggningen baseras på faktorer som påverkar uppvärmning i tät bebyggelse: andel hårdgjorda ytor – till exempel asfalt och betong, andel byggnadskroppar och andel vegetation.
Resultaten visar att det inom kommunen finns fem platser med värmeöar, där riktlinjer från Folkhälsomyndigheten överskrids eller är nära att överskridas. Inom de fem värmeöarna är totalt tio byggnader med riskgrupper belägna: sjukhus, vårdcentraler, förskolor, LSS-boenden och vård- och omsorgsboenden. I en av värmeöarna finns sju platser där riskgrupper befinner sig.
Grund för fortsatta åtgärder
Värmekartläggningen är en första grundanalys som kommer att följas av utökade studier, och förslag till åtgärder där mer grönska är ett av de viktigaste alternativen.
– Vi ser redan att klimatförändringarna påverkar samhällsplaneringen. Arbetet med klimatanpassning blir allt mer betydelsefullt, avslutar Sofia Widforss Poignant.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.