Internationella ozondagen uppmärksammar det livsviktiga ozonlagret

Den 16 september har av FN utpekats som den ”internationella ozondagen”, en dag att uppmärksamma våra gemensamma ansträngningar att skydda det livsviktiga ozonlagret. Det var idag 35 år sedan Wienkonventionen undertecknades – ändå har nya regionala bottenrekord för ozonskiktet noterats under 2020.

I år uppmärksammas speciellt att det nu är 35 år sedan Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet undertecknades av ett antal länder, däribland Sverige. Wienkonventionen är en global konvention om åtgärder för att förhindra utsläpp av ozonnedbrytande ämnen och den trädde i kraft 1988. Konkreta åtaganden och åtgärder för att reducera utsläppen av ozonnedbrytande ämnen specificerades sedan i Montrealprotokollet som antogs den 16 september 1987.

– Tack vare Wienkonventionen och Montrealprotokollet, med en rad senare tillägg och skärpningar, bedöms den fortsatta nedbrytningen av ozonskiktet ha upphört och ozonskiktet förväntas ha återhämtat sig omkring mitten av detta århundrade, säger Thomas Carlund, meteorolog, på SMHI.

Så här års är det vår på Antarktis och årets ozonhål har utvecklats. Förra året blev ozonhålet ovanligt litet och kortvarigt men i år är det än så länge tillbaka på ”normala nivåer”.

Ozonhålet (blått område) över Antarktis den 15 september 2020.
Ozonhålet (blått område) över Antarktis den 15 september 2020. Illustration http://www.temis.nl/protocols/o3hole/

Svenska mätningar ingår i globalt nätverk

På uppdrag av Naturvårdsverket gör SMHI ozonmätningar från två stationer, dels i Vindeln där mätningar utförs med hjälp av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och dels i Norrköping. Dessa mätningar ingår i det globala nätverket av stationer som rapporterar till World Ozone and UV radiation data centre och data används främst till långsiktig övervakning, validering av satellitmätningar och forskning.

– Den naturliga variationen i mängden ozon är stor. Det framgår tydligt i de svenska mätningarna. Detta bidrar till att någon signifikant positiv trend i ozonmängden ännu inte kan ses sedan mängden ozonnedbrytande ämnen i atmosfären började minska i slutet av 1990-talet, säger Thomas.

Bottenrekord för ozonlagret i år

Som tidigare rapporterats  var ozonnedbrytningen över Arktis under våren den mest omfattande hittills sedan satellitobservationerna startade i slutet av 1970-talet. Detta ledde till att nya bottenrekord i månadsmedelvärdet för april uppmättes i år i både Vindeln och i Norrköping. Därtill blev det även nytt bottenrekord i juni i Vindeln.

Årets tunna ozonskikt uppstod främst på grund av de speciella väderförhållandena med en ovanligt kraftig polär virvel som bildades över Arktis, vilken i sin tur ledde till lång period med låga temperaturer och bildandet av polarstratosfäriska moln. Det är på ytan av dessa molnpartiklar som en stor del av ozonnedbrytningen sker.

Återhämtningen förväntas dröja

Det tycks dröja ännu ett tag innan vi får se en signifikant positiv trend i ozonskiktets tjocklek. Tack vare Wienkonventionen och Montrealprotokollet har uttunning hejdats efter den tydliga nedgången särskilt under 1980-talet och en återhämtning förväntas ske. Därtill har de internationella överenskommelserna för att så kraftfullt reducera de ozonnedbrytande ämnena haft ytterligare en positiv effekt, nämligen att i viss mån minska människans klimatpåverkan eftersom många av de ozonnedbrytande ämnena även var/är mycket kraftfulla växthusgaser.

Dagliga värden av totalozon hittills under 2020 från mätningarna i Vindeln.
Dagliga värden av totalozon hittills under 2020 från mätningarna i Vindeln.