Handlingsplan som vägleder för att klimatanpassa

En handlingsplan för klimatanpassning kan ge god vägledning för att rusta sin verksamhet för ett klimat i förändring. Det innebär bland annat att förebygga skador och minska kostnader men också att ta vara på nya möjligheter. Ett nytt exempel i SMHIs idésamling beskriver hur Skogsstyrelsen arbetat fram en handlingsplan med riktlinjer för hela skogssektorn.

Skogen och skogsbruket påverkas i hög grad av klimatförändringarna. Vegetationsperioderna blir längre, vintrarna blir mildare och somrarna torrare – något som ger effekter både för skogens tillväxt och för skaderisker. Angrepp av granbarkborren, stormfällningar, rotröta, brand, erosion och ras är några av de identifierade skaderiskerna.

Men det finns många sätt att arbeta för att möta klimatförändringarna, både på kort och på lång sikt. För att motverka granbarkborren och andra skadeinsekter föreslås bland annat att undvika att föryngra skogen med gran på torr mark. Ett annat förslag är att minimera kalavverkning på platser där erosion, ras eller skred kan orsaka skador.

Person promenerar i skogen
Klimatförändringen påverkar skogen, bland annat ökar risken för skadeinsekter.

Handlingsplan för hela skogssektorn

Skogsstyrelsen har sedan många år tillbaka haft handlingsplaner för klimatanpassning, men ett mer systematiskt arbete kom i gång för tre år sedan. Den nu gällande planen har tagits fram i samarbete med andra aktörer inom skogsbruket och innehåller riktlinjer för hela skogssektorn.

– Förslagen på konkreta anpassningsåtgärder är i huvudsak riktade till skogsägare och andra aktörer som planerar och utför skogsbruksåtgärder. Handlingsplanen har också arbetats fram i bred dialog för att bygga delaktighet och ömsesidigt förtroende, säger David Ståhlberg, utredare på Skogsstyrelsen.

Klimat- och sårbarhetsanalys som grund

Handlingsplanen vilar på en klimat- och sårbarhetsanalys där risker och möjligheter vägdes samman. Vidare sattes mål och förslag på åtgärder upp. Här anges bland annat en målsättning att ”mängden insektsdödad skog i genomsnitt är högst 500 000 kubikmeter per år under 2020-talet.”

Viktigt var också att definiera hur hela arbetet kan följas upp, till exempel med hjälp av databaser och olika typer av inventeringar – något som sker löpande.

– Våra slutsatser baseras på den kunskap vi har idag, något som kan förändras över tiden till exempel i takt med nya forskningsresultat. Därför är det viktigt att vara flexibel och ha möjlighet att göra förändringar i planen, avslutar David Ståhlberg.

Beskrivningen av Skogsstyrelsens arbete med handlingsplan är ett nytt exempel i SMHIs idésamling för klimatanpassning.
 

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.