Syftet med SMHIs vädervarningar är att samhället – alltifrån regioner, länsstyrelser och kommuner till näringsliv och enskilda – ska kunna bygga en bättre krisberedskap. Därför får varningsbeskrivningarna i det förnyade systemet mer tydligt fokus på förväntade konsekvenser av vädret.
En bred skara samhällsaktörer är involverade i införandeprojektet.
– Tack vare ett stort och brett engagemang och ett gediget arbete, både inom SMHI och bland samverkansaktörer, finns väl utvecklade samverkansprocesser och metodik för konsekvensbaserade vädervarningar. Många aktörer har förberett sig, gått utbildningar och övat på det nya. Jag hoppas att de har förståelse för vårt beslut att nu skjuta fram övergången en tid. Det är naturligtvis trist att inte komma igång i det nya systemet nu i vår, men vi måste prioritera att de nya IT-verktygen är fullt driftsäkra, säger Fredrik Linde, chef för prognos- och varningstjänsten på SMHI.
Säkerställa stabil drift
I sluttester som SMHI genomfört senaste tiden har tillkommande tekniska komplikationer identifierats. Tiden till oktober behövs för att säkerställa stabil drift och för att göra nya sluttester, allt för att övergången till det förnyade systemet ska kunna ske på ett säkert sätt.
– Med hjälp av våra nya verktyg kan vi hantera komplex varningsinformation där olika varningstyper är mer regionalt anpassade. Vädervarningar är viktig samhällsinformation och våra krav på driftsäkerhet och prestanda är höga. Det är en stor förändring vi genomför när vi byter system för denna typ av krisberedskap, säger Fredrik Linde.
Fram till övergången använder SMHI fortsatt det nuvarande varningssystemet. Befintliga varningstjänster på smhi.se och i SMHIs app samt öppna data gäller alltså fram till övergången.