Vid SMHIs prognos- och varningstjänst arbetar meteorologer, hydrologer och oceanografer dygnet runt, året om. En viktig roll är att varna för besvärligt väder när det kan få konsekvenser för samhälle och enskilda.
– I april går vi över till ett konsekvensbaserat vädervarningssystem. Det innebär att varningsnivån sätts utifrån vilka konsekvenser som vädret väntas få i ett visst område. Även kriterierna för de olika varningarna förnyas, säger Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningstjänst.
Gul, orange och röd varning
Varningarna blir dessutom mer regionalt anpassade. Därför fördjupas också SMHIs samverkan med till exempel länsstyrelserna inför att en varning utfärdas. Förberedelserna för bytet har pågått under flera år.
Det som märks utåt av förändringen är framför allt att varningarna benämns på ett nytt sätt, men också att symbolernas utseende ändras. ”Klass 1-, 2- och 3-varningar” upphör. Från och med den 14 april benämns vädervarningarna istället gul, orange och röd varning. Röd varning är den allvarligaste graden.
Med rätt förberedelser minskas störningarna
Med de nya varningarna blir det enklare att förstå vilka problem som vädret kan orsaka.
– Syftet med förändringen är att öka relevansen och kvaliteten i varningarna så att alla i samhället – alltifrån regioner, länsstyrelser och kommuner till näringsliv och enskilda – kan förbereda sig inför vädersituationen på ett bra sätt. Bättre beslutsunderlag ger större möjligheter för samhället att till exempel kunna hantera ett rejält snöfall, säger Fredrik Linde.