CORDEX workshop för tretton länder i Afrika

I december 2021 genomförde CORDEX-kontoret vid SMHI i samarbete med kollegor från Mozambique, Kamerun och Sydafrika en workshop för trettio deltagare från tretton afrikanska länder. Syftet var att skapa mer samarbete inom CORDEX, utöka befintliga nätverk och att titta på hur forskning och aktiviteter ska prioriteras.

Arrangörer för workshopen var CORDEX-kontoret på SMHI, National Institute of Meteorology i Mozambique, University of Cape Town i Sydafrika och University of Yaounde i Kamerun. För att skapa ett utökat samarbete och fatta hållbara beslut för Afrika diskuterades de mest akuta klimatfrågorna. Detta gav också möjlighet att definiera var i klimatinformationen de mest akuta kunskapsluckorna finns.

Skapa bättre lokal och regional kunskap

För att kunna fatta välgrundade beslut behövs robust klimatinformation. Bättre och mer användbar information ökar möjligheterna att bedöma effekterna av klimatförändringar på olika sektorer. Det finns också behov av att inventera lokal och regional expertis för framtida kapacitetsutveckling och planering. 

Många av deltagarna har tidigare deltagit vid utbildningar och workshopar inom CORDEX. Redan för några år sen hade initiativ tagits för att bilda samarbetsteam för olika delar av Afrika. Syftet var att skapa nätverk samt att bygga upp lokal och regional kapacitet och kunskap. Det övergripande målet är att utöka och vidareutveckla dessa team och att stötta utbyte mellan projekt och regioner för att skapa och använda klimatinformation på ett effektivt sätt.

Diskutera akuta klimatutmaningar

En aktuell fråga vid workshopen var hur man bygger vidare på det arbete som påbörjats och i samband med detta tar fram ny information. Vad blir det exempelvis för skillnad i effekter av 1,5 respektive 2 graders global medeluppvärmning?

  • Vilka blir de faktiska konsekvenserna lokalt och regionalt i Afrika och vad visar de senaste klimatkörningarna? 
  • Hur ser trender i extrema händelser som skyfall eller torka ut? 
  • Hur påverkar extrema regn och översvämning infrastruktur – speciellt om de inträffar under torrperioder?
  • Hur påverkar processer på olika skalor varandra, exempelvis hur riktigt storskaliga klimatsignaler reflekteras i lokala eller regionala händelser?
  • Hur är värmeböljor kopplade till hälsofrågor?
  • Hur påverkar värmeböljor jordbruk och lämpligheten för olika grödor i Västafrika?
  • Hur påverkar värmeböljor potentialen för vattenkraft i Kongo?
  • Hur kan vi arbeta med katastrofriskövervakning för att närma oss katastrofriskhantering?
  • Vilken detaljnivå behövs inom olika sektorer för att informationen ska möjliggöra handling?
  • Vilka vetenskapliga artiklar ska arbetet resultera i?

Aktivera intressenter

Kommunikationsarbetet är av största vikt; vilka intressenter ska delta, vilka plattformar ska användas, hur ska dialogen ske och hur ska storskaliga effekter och frågor balanseras gentemot regionala och sektorspecifika frågor?

Klimatanpassningsspelet som är utvecklat av SMHI är ett bra exempel på verktyg som kan användas i dialog med intressenter och beslutsfattare. I spelet kan man utforska effekter av olika klimatutvecklingar och man jobbar med berättelser som sätter effekterna i perspektiv.

Ett annat exempel på verktyg är HYPEWeb, också utvecklat på SMHI, som används för att utforska olika hydrologiska scenarier.