Det finns en politisk ambition att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040.
– Det krävs stora investeringar för att ställa om energiproduktionen. Oavsett om det handlar om aktörer som bygger stora solel-parker eller en privatperson som installerar solceller på sitt tak kan det vara väldigt intressant att veta hur klimatförändringen kan påverka solstrålingen på 20-30 års sikt och längre, menar Tomas Landelius, forskare vid SMHI.
Solstrålning i framtida klimat
SMHIs forskare deltar nu i ett projekt finansierat av Energimyndigheten. Huvudaktör i projektet är Mälardalens högskola. Projektet handlar om förbättrad beräkning av solelproduktion i Sverige och består av flera delprojekt. Det påbörjades 2017 och ska avslutas i december 2019. Enligt beräkningar från CORDEX, ett europeiskt nätverk för detaljerat underlag om framtida klimat, kommer solstrålningen vid marken att minska i framtida klimat i större delen av Europa. I delprojektet där SMHIs forskare nu deltar ska de undersöka hur förutsättningarna för solenergi i Sverige kan komma att förändras i ett framtida klimat.
Beräkningarna kommer att representera ett antal "klimatperioder" om 30 år vardera. Perioden 1981-2010 ska representera dagens klimat följd av åren 2011-2040, 2041-2070 och 2071-2100 för det framtida klimatet. För att studera osäkerheten i beräkningarna ska forskarna använda ett antal olika simuleringar från CORDEX där SMHI bidragit med högupplöst underlag.
Varför minskar solstrålningen?
Det finns en tidigare studie, även den baserad på simuleringar från CORDEX, som visar att Norden troligen skulle få den största minskningen av solenergi i Europa på grund av klimatförändringens effekter på solinstrålningen. Men orsakerna till detta är inte analyserade i detalj. I projektet som Energimyndigheten finansierar vill SMHIs forskare därför även undersöka detta vidare.
– Vi vill ta reda på om den beräknade minskade solinstrålningen beror på förändringar i molnigheten, till exempel att det blir mera moln, eller kanske tjockare moln. Det är också intressant att studera underliggande faktorer som att det kan vara mer vattenånga i luften. Man kan också anta att mindre snö gör att solljuset reflekteras mindre, vilket ger mindre strålning på solpaneler tidigt på våren, berättar Sandra Andersson, forskare från SMHI och medverkande i projektet.
Solkarta för Sverige
Förutom att studera solstrålningen i ett framtida klimat ska forskarna från SMHI vara med och ta fram en solkarta som ska visa var det finns bäst förutsättningar för solenergi i Sverige idag.
Det är beräkningar baserade på STRÅNG – en högupplöst modell för solstrålning utvecklad på SMHI – som gör att forskarna kan visa hur den möjliga soleleffekten är i olika delar av Sverige.
I en annan del av projektet som Energimyndigheten finansierar mäts solelproduktion på installerade solcellsmoduler vid fyra av SMHIs stationer för noggranna solinstrålningsmätningar. Detta för att man ska kunna utvärdera hur bra olika tillgängliga beräkningsprogram för solelproduktion är. Installationerna har utförts av Solkompaniet som också deltar i projektet och bidrar med kunskap från solel-branschen.