Det finns ingen gemensam standarder för hur prognoskvalitet ska mätas, och därför skiljer det sig mellan instituten vad gäller för vilka parametrar, var i prognosprocessen och vid vilket dygn man mäter.
SMHI följer kontinuerligt upp prognoserna med olika verifikationsmått och sedan 2017 används ny metod för uppföljning.
Så här mäter SMHI
Uppföljning sker för de tre parametrar som har störst inverkan på samhället och som tydligt påverkar människors upplevelse av vädret; temperatur, vind och nederbörd.
Prognos och observationer jämförs, för cirka 180 observationsstationer runt om i landet, som rapporterar in observationer varje timme. Prognosen som gäller klockan 08 och klockan 20 sparas och jämförs sedan mot observationer för var tredje timme, dygnet runt. Genom att ha en tät uppföljning ger det en bred representation av hur prognosen varit över hela dygnet. Statistiken presenteras som en procentsats med andelen korrekta prognoser för temperatur, vind och nederbörd. Både prognosen för innevarande dygn och prognoserna utfärdade för cirka tre respektive fem dagar sedan följs upp.
Prognoserna för vind och temperatur anses korrekta om observation jämfört med prognos inte skiljer sig mer än ± två m/s eller ± två grader. Nederbördsprognosen utvärderas utifrån om det varit regn eller uppehåll. Gränsen för regn har satts till >0,3 mm/tre timmar.