
De relativt stora regndropparna möjliggör en separering av solljusets färger. Innanför den så kallade primära regnbågen syns ibland flera svagare ringar, så kallade interferensringar.
De mindre dimdropparna kan inte ge någon primär båge men förmår att ge upphov till en diffus interferensring, som är ganska bred och med en vit eller mjölkaktig färg. Dimbågens diameter är en aning mindre än regnbågens inre diameter (41°). Bågens centrum befinner sig alltid mittemot solen, dvs. i solens kontrapunkt.

Dimbågen (eller den vita regnbågen som den också kallas) iakttas inte tillnärmelsevis lika ofta som regnbågen. Dels torde den inte vara alls lika vanlig, dels är den inte lika tydlig och därmed inte så lätt att få syn på. För att den ska uppträda krävs att man har ett skikt med små moln- eller dimdroppar framför sig och en lågt stående sol i ryggen. Dessa villkor kan till exempel vara uppfyllda en sensommarmorgon när dimman just lättar.
Det kan synas paradoxalt att observera en dimbåge orsakad av vattendroppar på vintern då det är flera minusgrader. Men vattendroppar (vattenmoln) kan ofta finnas ner till -30° i atmosfären. I Örebro som ligger cirka 20 km öster om Ånnaboda var dagens högsta temperatur -7° den 13 januari.