Kondensationsstrimmor

Kondensationsstrimmor eller k-strimmor är de molnliknande formationer som bildas när flygplan på hög höjd släpper ut vattenånga i den kalla atmosfären. Räknas kondensationsstrimmor som moln?

Kondensationsstrimma efter flygplan

Om kondensationsstrimmor, som bildas bakom flygplan, upplöses ganska snabbt, så ska de inte räknas in i den totala molnigheten. Men om de ligger kvar mer än tio minuter ska de räknas in, och klassificeras då vanligtvis som fjädermoln - Cirrus.

Kondensationsstrimmor består i stort av vatten/iskristaller det vill säga samma beståndsdelar som vanliga moln. Hur länge kondensationsstrimmor och andra moln finns kvar beror bland annat på rörelserna i lufthavet och rådande luftfuktighet.

Beroende på utseendet kan kondensationsstrimmorna delas in i olika arter. Om det är fina tunna strimmor kallas de lämpligen Cirrus fibratus och om de är täta kallas de Cirrus spissatus. Ibland kan det bildas tornliknande utväxter på kondensationsstrimmorna och en lämplig beteckning blir då Cirrus castellanus (eller möjligen Cirrocumulus i något fall).

Kondensationsstrimmor breder ofta ut sig efter en stund och enstaka gånger kan kondensationsstrimmorna flyta ut i ett så brett och homogent lager att Cirrostratus kan vara en alternativ klassificering i stället för Cirrus.

Homogenitus och homomutatus

I den senaste internationella molnatlasen har man infört tilläggsbeteckningen homogenitus för moln som bildats genom mänsklig aktivitet (däribland kondensationsstrimmor).

Ytterligare en beteckning i den nya molnatlasen är homomutatus. Den används för kondensationsstrimmor som genom vindar och turbulens påtagligt ändrar form och börjar likna naturliga moln.

Utbredda kondensationsstrimmor (COTRA)
Utbredda kvarliggande k-strimmor räknas in i molnigheten och då till de höga molnen. Foto Weine Josefsson