Säkring av färjeläge – kostnad och nytta

Efter en kraftig storm i Örnsköldsvik togs beslut om att restaurera det skadade färjelägret och dimensionera det för att undvika ras och skred i framtiden. Kostnaderna uppgick till 19 miljoner kronor och nyttorna bedöms som stora, eftersom åtgärderna säkerställer skärgårdstrafiken för boende och turism.

Klimatförändringarna kan, även i områden där landhöjning kompenserar för havsnivåhöjningar, tillfälligt medföra högre havsnivåer jämfört med dagens klimat vid vissa lufttrycks- och vindförhållanden.

I december 2011 drog kraftiga stormvindar in över Höga Kusten samtidigt med mycket nederbörd. Skadorna i färjeläget i Köpmansholmen i Örnsköldsviks kommun, som orsakades av höga havsnivåer och vågor, blev omfattande. Bland annat ändrades strandlinjen bitvis på grund av ras och förstörda sjöbodar. Under arbetet med att återställa strandlinjen och färjelägrets stenpir inträffade ett jordskred under vattenytan, vilket ledde till att stenpiren rasade ned i havet. Ingen person skadades, men färjelägets funktion slogs ut.

Åtgärder för att restaurera hela piren behövdes snabbt, inklusive att säkra byggnaderna i färjeläget samt att reparera den väg som leder fram till färjan. Syftet med att restaurera färjeläget är framförallt att återskapa dess funktion som knutpunkt för skärgårdens transporter för boende och näringsliv. Det nya färjeläget dimensionerades så att skador till följd av skred kan undvikas i framtiden.

Efter jordskredet behövde man säkra befintliga byggnader, parkering och lastområde, samt en ny påfart för den befintliga rampen till färjan. Hur piren skulle utformas diskuterades med inblandade aktörer och användare av färjeläget. Den nya piren blev något större än tidigare för att underlätta på– och avlastning av färjan.

Kostnader

Investering i åtgärder för att säkra färjeläget i Köpmansholmen mot framtida ras och skred har en direkt kostnad på cirka 19 miljoner kronor (2012 års prisnivå). Av utgifterna står arbete och material för säkring av byggnader, parkering och lastområde samt återställning och säkring av den betongramp som ansluter till färjan för mer än 90 % av den totala kostnaden. Övriga kostnader inkluderar utgifter för geotekniska undersökningar, samt byggkonsultkostnader (ritningar, konstruktion, beräkning, projektledning och besiktning).  

En tredjedel av totalkostnaden för säkringen uppskattas ha gått till byggnaderna, parkeringen och lastområden medan övrigt gått till återställning och säkring av betongrampen.

Kostnader för planering och arbetstid för Örnsköldsvik Hamn & Logistik ingår inte i den direkta kostnaden. Arbetstiden för att planera återställningen och säkringen beräknas till cirka sex personmånader och tillkommer således. Under arbetets gång behövdes också en mer omfattande geoteknisk undersökning med merkostnader som följd. Dessutom tillkommer en årlig underhållskostnad. Den totala kostnaden för åtgärden är alltså något högre än de direkta kostnaderna som redovisas ovan.

Investeringen i åtgärder för att säkra och återställa färjeläget i Köpmansholmen ses som en stor investering i relation till Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB omsättning och vinst. Dock ses inte åtgärdens direkta kostnad haft någon betydelse för beslutet att genomföra den då vikten av att säkerställa en fungerande skärgårdstrafik ansetts betydande. 

Finansiering

Åtgärder för att återställa och säkra färjeläget i Köpmansholmen har finansierats, i fallande ordning, av: försäkringsbranschen, Trafikverket, Örnsköldsviks Hamn & Logistik och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB).

Finansiering för att återställa och klimatsäkra färjeläget i Köpmansholmen:

Geoteknisk utredning, 1 miljon kronor, finansierad av konsultförsäkring.

Återställning samt säkring, 17,5 miljoner kronor, finansierad av Försäkringsbolag med 9,5 miljoner kronor, Trafikverket med 4,5 miljoner kronor, Örnsköldsviks Hamn & Logistik med 2,3 miljoner kronor samt MSB med 1,2 miljoner kronor.

Byggentreprenad 0,5 miljoner kronor, finansierad av Örnsköldsvik Hamn & Logistik.

Drygt hälften av totalkostnaden bekostades av försäkringsbolagen. Då piren också ses som en del av vägsystemet har Trafikverket varit medfinansiär. MSB har finansierat en del av kostnaderna för att säkra byggnader i samband med jordskredet. Den del som finansierades av Örnsköldsviks Hamn & Logistik finansierades med lån. Utgiften har inneburit att underhållsarbeten på andra hamnar har fått skjutas upp.

Samhälls- och miljökostnad

Under arbetet med att säkra och återställa färjeläget i Köpmansholmen har inte potentiella kostnader för samhälle och miljö undersökts. Bedömningen är att några sådana negativa effekter dock inte föreligger.

Samhälls- och miljönytta

"Nyttan överstiger kostnaden och genom samverkan så har kostnaden fördelats på flera av samhällets aktörer” Christer Ögren, VD Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB.

Säkring av byggnader, parkering och lastområde samt återställning och säkring av den befintliga betongrampen till färjan innebär minskad risk för skador till följd av skred. Framförallt innebär åtgärderna att trafiken för de boende samt näringslivet i skärgården kan återupptas. Piren kunde också utformas bättre ur arbetsmiljösynvinkel. Bland annat breddade man piren och satte upp ett staket. Då färjeläget också trafikeras av turister investerades det i estetiska mervärden i form av dekorationer och belysning. Således anser de inblandade aktörerna att de sammanlagda nyttorna överstiger de sammanlagda kostnaderna. Många påpekar vikten av att i en planeringsprocess inbjuda aktörer till samtal kring åtgärden.

Lärdomar och rekommendationer

  • Kommunikation och dialog skapar möjligheter för positiv energi.
  • Pengar satsade på estetiska mervärden ses ofta som positivt.
  • Ta tillvara på den kunskap som finns kring de aktiviteter som åtgärden berör.
  • Ta tillvara på den samlade erfarenheten av människor som verkar på plats.