AB Göta kanalbolag är ett statligt bolag och har som uppdrag att bevara och återställa kanalen och skapa förutsättningar för turism. Göta kanal är ett stort besöksmål som varje år besöks av miljoner turister. Kanalen kan dock komma att påverkas av ett förändrat klimat. För att säkra kanalens framtid har AB Göta kanalbolag integrerat klimatanpassningsarbetet i ordinarie verksamhet.
Sveriges största byggnadsprojekt
Det sägs att idén till Göta kanal föddes ur ilska då man ville slippa danskarnas höga tullavgifter. Det var till slut Baltzar von Platen, som efter år av utredningar och kanalförslag, lyckades förverkliga drömmen om en vattenväg tvärs över Sverige.
Göta kanal är ett av Sveriges största byggnadsprojekt genom tiderna och sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken. Av de 190 km som utgör kanalen är 87 km grävd för hand och längs med kanalen finns 58 slussar. Göta kanal är ett populärt semestermål som besöks av cirka 3 miljoner turister årligen.
Ett förändrat klimat får konsekvenser
Ett förändrat klimat kan medföra både positiva och negativa konsekvenser för turismen. Bolagsledningen har identifierat flera risker och möjligheter med klimatförändringar:
- Kanalens avvattningssystem spelar en viktig roll. Avvattningssystemet består av ett system med bigravar, diken och kulvertar. Bigravar kallas de diken som löper längsmed kanalen och dessa hanterar all nederbörd närmast kanalen och som sedan leds bort från kanalen via dikessystem. Bigravarna ska förhindra att för mycket vatten rinner ner i kanalen, samt att vatten som svämmar över från kanalen inte hamnar på fel ställe och skapar översvämningar. Om kanalens avvattningssystem är defekt eller om det inte klarar av att leda bort tillräckligt mycket vatten, kan ökade nederbördsmängder eller extremnederbörd innebära att vatten ställer sig i dikessystemen utanför kanalen. Detta kan leda till att vattnet till slut rinner in i kanalen med följden att det på andra ställen rinner över och skadar kanalbanken.
- Vattenståndet i sjöarna kan stiga till en nivå över slussportarna, som då inte kan hålla tillbaka vattnet, vilket resulterar i att det strömmar över eller runt slussarna. Detta kan i sin tur leda till försvagning av konstruktionen, vilket ökar risken för haveri.
- En höjd medeltemperatur leder till att mer vatten avdunstar och det kan resultera i för låg vattennivå. Låga vattennivåer kan leda till stor ekonomisk påverkan på kanaltrafiken då djupgående båtar och fartyg inte kommer kunna trafikera kanalen.
- En ökad risk för skogsbränder finns. Inträffar en skogsbrand på bolagets marker kan den årliga ekonomiska försörjningen försämras. Skogen i sig ger en ekonomisk avkastning, och den används också i underhållet av kanalen, främst slussarna.
- Ett varmare klimat kan ge en längre och starkare båtsäsong som gynnar de företag som är aktiva utmed Göta kanal.
Uppföljning är viktigt i klimatarbetet
Som statligt bolag har AB Göta kanalbolag under många år haft krav på sig att jobba med klimatrisker. Då klimatet ständigt påverkar kanalen tror bolagets ledningsgrupp att det har underlättat att klimatfrågor är högt upp på styrelsens och ledningens agenda. I det årliga arbetet med att sköta kanalen integreras förbättringar i den löpande förvaltningsplanen, det vill säga planen för hur kanalen ska underhållas.
− Vi måste vara mästare på vatten. Sköter vi inte kanalen på rätt sätt får det inte bara konsekvenser för kanalen, utan vid exempelvis stora nederbördsmängder påverkas också kommunerna runt kanalen. Det handlar både om effektivitet i arbetet och att mäta och följa upp, men också om samverkan med aktörer runt oss, säger Stefan Ljungblad, anläggningschef.
Företagskulturen en framgångsfaktor
I förvaltningsverksamheten följer man sedan 2018 hur mycket av arbetet som är akut i förhållande till förebyggande. Att mäta och följa upp samt använda mätningarna för att förbättra planeringen har minskat det akuta arbetet från 40% till 5% och samtidigt reducerat utsläppen från transporter och resor. Att arbeta förebyggande och ha en prioriterad långtidsplanering framtidssäkrar kanalen, fastigheterna och skogen. Framgångsfaktorn i det hela har varit företagskulturen.
− Det är en sak att sätta upp mål i ett projekt, och en annan sak att få hela verksamheten att jobba mot de målen. Hos oss har det varit viktigt att få alla medarbetare att förstå varför arbetet är viktigt och att göra det till en del av kulturen, säger Stefan Ljungblad.
I bolaget finns ingen utpekad person som ansvarig för hållbarhets- och klimatfrågor, utan det är allas ansvar.
− Vi tror på att arbetet behöver vara en del av det vardagliga arbetet. Det tar tid att knyta ihop det till att vara en del av affärsplanen men vi är övertygade om att det som gör att det är en hög prioritet i bolaget är att vi sätter klimatfrågorna i en nyttokontext, säger Maria Elken Petterson, ekonomichef.
Scenarioanalys av framtida klimatrisker och möjligheter
Att integrera klimatförändringar i verksamheten är något som mognat över tid. Under 2022 valde Göta kanalbolags ledningsgrupp att genom en scenarioanalys fördjupa sitt arbete med att förstå hur olika framtidsscenarion kan komma att påverka hela verksamheten. Insikterna från scenarioanalysen användes sedan för att väva in klimatanpassning i den nya och långsiktiga strategin och affärsplanen.
Ett antal verktyg användes:
- Bolaget tog hjälp med att genomföra en klimat- och sårbarhetsanalys, för att på så sätt bättre förstå vilka klimatrisker de kan komma att påverkas av.
- Med utgångspunkt i klimat- och sårbarhetsanalysen fick de hjälp att ta fram klimatscenariodata för både högutsläppscenarion och lågutsläppscenarion för att bättre förstå vilka risker och möjligheter som framåt behöver hanteras i den långsiktiga affärsplanen.
- Resultaten analyserades och arbetades med i workshopformat, där hela ledningsgruppen fick vrida och vända på framtida risker från olika infallsvinklar och få en gemensam bild av olika framtidsscenarion. Både fysiska risker och omställningsrisker togs med i arbetet.
- Även styrelsen sattes in i resultaten och fick utbildning i vilka klimatförändringar som kan påverka verksamheten.
Renovering med hjälp av gamla metoder och ny teknik
2016 påbörjades renoveringsprojektet Göta kanal 2.0, som har till syfte att framtidssäkra kanalen och göra anläggningen till en trygg och säker plats. Projektet omfattar 87 km grävd kanal, 58 slussar och 4 km kajer.
För att kunna behålla kanalens ursprungliga skick och samtidigt ta hänsyn till moderna krav på hållbarhet, besökares säkerhet och beredskap för framtida klimatförändringar, fick renoveringen prövas fram med en blandning av gamla metoder och ny teknik. Detta innebar också att många lösningar från när kanalen byggdes renoverades, exempelvis kulvertar.
Projektet har översetts av ledningen och arbetet bedöms ha resulterat i att klimatrelaterade finansiella risker har minskat. Till exempel har kanalanläggningen anpassats för att hantera variationer i nederbördsmängder. Göta kanal står därmed bättre rustad att hantera klimatförändringar och bevaras för kommande generationer.
Projektet avslutas inom kort med målsättningen att kanalens fortlevnad ska vara säkrad de närmsta 100 åren.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI har byggt upp en samling av exempel som syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till både nuvarande och kommande klimatförändringar.