Energiforsk initierade det tvååriga forskningsprojekt ”Klimatförändringarnas inverkan på vindkraften” som är en fortsättning av projektet "Klimatförändringars konsekvenser för energisystemet". Deltagarna i projektet är forskare från SMHI, Chalmers och Profu.
Projektets syfte har varit att öka kunskapen om hur de pågående klimatförändringarna förväntas påverka vindkraftsproduktionen, och därmed de ekonomiska förutsättningarna för investeringar i ny vindkraft. Resultaten presenteras i ett par rapporter som riktar sig i huvudsak till aktörer inom energisektorn.
Vindkraften påverkas på olika sätt
Resultaten pekar på att det framtida vindklimatet kommer fortsätta variera ungefär som det gör idag. Enstaka år eller decennier kan vara mer eller mindre blåsiga, vilket även observerats historiskt. När det gäller risken för isbildning på vindturbiner och kraftledningar blir säsongen generellt kortare, men risken att det faktiskt bildas is ökar i norra Sverige när vintrarna blir mildare.
Projektet visar att klimatmodeller är ett kraftfullt verktyg för att beskriva detaljer i vindklimatet och därför kan bidra med viktig information till samhällets energiomställning, säger Erik Kjellström.
En viktig slutsats av resultaten är att spridning av vindkraftverken är ett bra sätt att motverka effektvariationer då det blåser olika mycket på olika platser. Energisystemmodelleringen visar också att vindkraften, tillsammans med solenergi och vattenkraft, kan vara en robust kraftkälla i ett förändrat klimat.
SMHIs roll i projektet
Från SMHI har Erik Kjellström, Petter Lind, Ramón Fuentes Franco och Waheed Iqbal varit engagerade i projektet och bidragit till rapporten Impact of climate change on wind power in Sweden.
SMHIs roll har varit att bidra med att ta fram och analysera klimatscenarier över Norra Europa och Skandinavien. Både med globala modeller och en regional modell som körts med tre kilometer horisontell upplösning. Så pass hög upplösning är framförallt bra när det kommer till höjdrelaterade faktorer som krävs för att kunna beräkna vindklimatet på ett bra sätt.
Dessutom har vindklimatet i regionen studerats i förhållande till variationer i den storskaliga cirkulationer i atmosfären. För att få robusta slutresultat har resultat från flera olika klimatmodeller jämförts.
Tack vare att våra klimatmodeller har blivit bättre och att vi kan göra mer detaljerade klimatsimuleringar, kan vi idag göra fördjupade analyser. Ett stort antal klimatsimuleringar gör också att vi tydligare kan beskriva vad som är robusta indikatorer på klimatförändringarna och vad som är mer osäkert, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, huvudförfattare till rapporten som ledde onsdagens webbinarium.
SMHIs klimatmodeller i kombination med en energisystem-modell har lett till att projektet kunnat undersöka hur vindkraften påverkas både av förväntade variationer i det framtida vindklimatet och ändringar i risken för isbildning.