Växtskadegörares påverkan på grödor förstärks när Sverige värms upp

Klimatförändringen leder till ökad förekomst av skadegörare på grödor i Sverige, enligt en ny studie från SMHI och SLU.

– Studiens resultat är oroande då den visar att växtskadegörare kan bli ett ökat hot mot produktionen av grödor, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI och en av författarna bakom studien.

Redan nu påverkar klimatförändringar och global uppvärmning livsmedelsproduktionen, och effekterna förväntas förstärkas framöver. En av de negativa påverkansfaktorerna är ökad förekomst av växtpatogener, eller så kallade växtskadegörare, som trivs bättre och förökar sig snabbare i ett varmare klimat.

I vår studie ser vi att skadegörarnas optimala geografiska utbredningsområde ökar och att säsongen förlängs. Resultatet visar även på en ökning av antalet arter av skadegörare. Påverkan från skadegörare förväntas bli mer betydande ju varmare det blir.
Gustav Strandberg, doktor i atmosfärsvetenskap och forskare på Rossby Centre, SMHI
Gustav Strandberg, doktor i atmosfärsvetenskap och forskare på Rossby Centre, SMHI

Dubblering av skadegörare i Norrland

Forskarna fokuserade i studien på 80 kända arter av växtskadegörare. Dessa kan endast överleva inom för de olika arterna specifika temperaturintervall.

Studien visar på en fördubbling av antalet arter som skulle trivas i norra Sverige i slutet av seklet under ett framtidsscenario med medelhöga utsläpp av växthusgaser, RCP4,5. Om vi istället använder ett scenario med fortsatt ökande utsläpp av växthusgaser, RCP8,5, förväntas ännu fler arter av växtskadegörare trivas där.

Växtsjukdomar i framtida Sverige

De flesta av de studerade arterna förväntas trivas bättre i ett varmare klimat. I studien lyftes några specifika skadegörare fram, exempelvis Fusarium graminearum som angriper vete.

I dag är temperaturförhållandena optimala under juli månad i jordbrukslandskapet i Svealand och Götaland. Men i slutet av seklet i ett framtidsscenario med fortsatt höga utsläpp av koldioxid, RCP8,5, förväntas optimala förhållanden råda i större delar av Sverige från juni till augusti, och i södra Sverige ända från maj till september.

Många skadegörare trivs i samma klimat som deras värdgröda. I Sverige förväntas det att bli gynnsammare att odla sojabönor när klimatet blir varmare. När forskarna studerade Phakopsora pachyrhizi, som angriper sojabönan, visades det att den också kommer att kunna etablera sig i Sverige.

Det är alltså inte så enkelt som att vi bara får in nya arter till Sverige när klimatet förändras, utan vi får också in nya problem som vi inte är vana vid att arbeta med, vilka kan bli kostsamma för jordbruket.

Kunskapens betydelse

I den här studien har forskarna fokuserat på de nordiska och baltiska länderna.

Globala studier visar liknande trender med ökande skadegörare. Men det är först när vi genomför regionala studier som vi kan förstå hur Sverige påverkas. Exempelvis har regeringen nyligen tagit fram en ny livsmedelsstrategi där ett av målen är att öka den svenska självförsörjningen. För att klara detta behöver vi förstå hur produktionen av grödor påverkas i ett framtida klimat, så att vi vet vad och hur vi ska odla.

Swedish Climate Symposium

Gustav Strandberg kommer att presentera studien under konferensen Swedish Climate Symposium som äger rum i Norrköping den 15 - 17 maj. Konferensen syftar till att vara en brygga mellan klimatforskning och samhällsaktörer, och samlar deltagare från olika delar av samhället som jobbar med klimatfrågan.

Det här är en tvärvetenskaplig studie vars resultat ger störst nytta om det kommer ut till aktörer i samhället som arbetar inom fältet. På det sättet är konferensen viktig för oss klimatforskare - kunskapen får inte fastna hos oss.

Webbplats för Swedish Climate Symposium 2024 inklusive program

 
Bilden visualiserar hur antalet arter av växtpatogener förändras i slutet av seklet beroende på olika utsläppscenarier.
Bilden visar hur de 80 studerade växtskadegörarna trivs i olika framtidsscenarion. Den översta raden visar utbredningen av växtskadegörare i referensperioden 1971 - 2000. Rad två visar antalet av de studerade arterna som i slutet av seklet trivs i ett framtidsscenario med låga växthusgasutsläpp som kulminerar runt år 2020, RCP2,6. Rad tre visar antalet av de studerade arterna som i slutet av seklet trivs i ett framtidsscenario med medelhöga växthusgasutsläpp som kulminerar runt år 2040, RCP4,5. Rad fyra visar antalet av de studerade arterna som i slutet av seklet trivs i ett framtidsscenario med fortsatt ökande utsläpp av växthusgaser, RCP8,5.