Varmare klimat och mer näringsämnen förändrar fjällmiljön

Den biologiska mångfalden står inför stora utmaningar. Ett förändrat klimat och fortsatt kvävetillskott från luften utmanar känsliga fjällmiljöer i den skandinaviska bergskedjan. Det påverkar de näringar som är knutna till fjällmiljön.

Biologisk mångfald är variationen både inom och mellan arter och livsmiljöer på jorden. Hög biologisk mångfald innebär ofta att ekosystemen klarar av olika störningar, de är resilienta. Forskare från SMHI har tillsammans med kollegor från universiteten i Lund, Göteborg och Stockholm och undersökt hur fjällmiljöer i den skandinaviska bergskedjan påverkas av fortsatta förändringar i klimat och luftmiljö.

I förgrunden solbelysta blå blommor med fjäll i oskärpa bakom
Ett förändrat klimat och fortsatt kvävetillskott från luften utmanar den biologiska mångfalden i känsliga fjällmiljöer i den skandinaviska bergskedjan.

Vegetationen förflyttar sig uppåt och norrut

Forskarna kan konstatera att det varmare klimatet får vegetationsbältena att flytta allt högre upp i bergskedjan. Delar av kalfjället kommer att bli bevuxet av buskvegetation.

– Förskjutningen kan ske snabbare än vad arterna kan anpassa sig, vilket ger en risk att fler arter blir hotade. Det gör också att skogsmiljöer kan bli känsligare för störningar som torka eller skadedjur, säger Camilla Andersson, senior luftmiljöforskare på SMHI.

Förändringarna påverkar näringar med nära koppling till miljön, såsom skogsbruk, renskötsel och turism. Redan idag upplever rennäringen svårigheter under den kalla säsongen. När temperaturen pendlar kring nollan och snötäcket ömsom smälter och fryser, får renarna svårare att komma åt sitt bete.

Kväveutsläpp tillför näring

Vegetationen påverkas också negativt av kvävenedfall från utsläpp långt ifrån fjällmiljöerna. Politiska åtgärder har gjort att kvävenedfallet minskat och minskningen förväntas fortsätta.

– Trots det kommer belastningen att ligga kvar på nivåer som är långt över de förindustriella nivåerna i mitten av seklet, även i avlägsna höghöjdsområden som vår skandinaviska bergskedja. Kväve är gödande för växligheten, vilket är negativt för vissa arter, men det är ändå det förändrade klimatet och ökad koldioxidhalt som är det största hotet i fjällens ekosystem, säger Camilla Andersson.

I projektet BioDiv-Support har forskarna använt en kombination av klimat- och ekosystemmodeller med hög detaljeringsgrad i tid och rum, vilket har varit en förutsättning för att ta fram detaljerade resultat i områden med varierad bergsterräng. Mer om resultaten från projektet går att läsa på projektsidan för BioDiv-Support.