SMHIs professor i hydrologi installerades med intensiv talkshow om vattenfrågor

Med över hundra personer på plats – forskare, experter och andra inbjudna gäster – och ännu fler online, installerades igår SMHIs professor i hydrologi: Berit Arheimer. Det var en något otraditionell installation med en spännande talkshow om samhällsutmaningar, hur SMHIs forskning bidrar och hur den kan bli ännu bättre. Flera andra myndigheter, lärosäten och intresseorganisationer deltog.

Tre glada personer där den i mitten håller ett diplom.
Den 20 oktober installerades professor Berit Arheimer (mitten). Här tillsammans med Helén Andersson, forskningschef SMHI, och Håkan Wirtén, generaldirektör SMHI. Förstora Bild

Strålkastarljuset riktades denna dag främst mot SMHIs hydrologiska forskning. Många olika aktörer inom vattensektorn var på plats och deltog aktivt.

Forskningsledarna vid FoUh presenterade sina fokusområden och en extern forskare gav sitt perspektiv, följt av en paneldiskussion med utvalda samarbetspartners som behöver olika typer av vatteninformation i sin verksamhet. Varje fokusdiskussion avslutades med frågor från publiken.

Fullsatt aula där en presenterar på scen och en panel på tre personer sitter med på sccenen.
Professor Anna Tengberg var en av deltagarna under talkshowen. I panelen: Johan Andreasson (Nodra), Therese Rudebeck (WaterAid) och Eva Johansson (Jordbruksverket). Förstora Bild
En man presenterar från scen pyntad med blommor och ballonger.
Även professor Deliang Chen från Göteborgs universitet deltog med att ge sitt perspektiv på framtida extremer och vikten av robusta beslutsunderlag. Förstora Bild

”Vatten är en av våra viktigaste naturresurser”

Berit Arheimer utsågs till SMHIs professor i hydrologi i november förra året efter internationell sakkunniggranskning, men själva installationen har dröjt i och med pandemin. Anställningen som professor på SMHI omfattar bland annat utveckling av forskningsmiljön, extern finansiering, vetenskaplig ledning och kommunikation. 

– Vatten är en av våra viktigaste naturresurser som vi i Sverige ofta tagit för given och jag känner ett stort behov att få upp beredskapen så det inte blir för mycket, för lite eller för smutsigt vatten framöver. SMHI har jättemycket att bidra med och jag vill satsa på vetenskapskommunikation för att höja kompetensen och skapa nya sätt att få ut information, både i Sverige och internationellt, så beslutsfattarna tar kloka beslut framöver, säger Berit.

Lyfter den hydrologiska forskningen

Ett viktigt syfte med sin professur, menar Berit Arheimer, är att lyfta den hydrologiska forskningen än mer.

– Vatten är liv. Det är grunden till allt liv som vi känner till det. Och av allt vatten som finns på planeten är det väldigt lite som är sötvatten, så vi måste vara rädda om det. Förutom rent kroppsligt – vi behöver vatten för att överleva – så behöver ekosystem och de flesta samhällsfunktioner också tillgång till vatten. Vattnet knyter samman olika naturtyper och fungerar som ett blodomlopp som låter ämnen och energi flöda från en del i landskapet till en annan, säger Berit Arheimer.

Hållbar användning av sötvattnet

De flesta samhällen finns vid vattendrag, sjöar eller kust och ibland ställer vattnet till det för oss, till exempel vid skyfall och torka. Den hydrologiska forskningen söker bland annat svar på hur vi kan nyttja sötvattnet mer effektivt i landskapet så att alla får lagom tillgång, inte minst nu i ett förändrat klimat.

SMHI har en lång tradition av tillämpad hydrologisk forskning och arbetar i många nationella och internationella projekt. Det kan till exempel handla om vattenbrist och torka, brandrisk, dimensionering av dammar, översvämningsrisk, transport av föroreningar och effekter av klimatförändringar.

Forskning som gör nytta i samhället

– Vi arbetar med forskningsprojekt och uppdrag för att höja kunskapsläget i samhället och för att förbättra SMHIs produktionskedjor för prognoser, analyser och utredningar. Fokus ligger på hydrologisk förståelse och beräkningsmodeller för att uppskatta vattenmängd i snö, mark och sjöar, flöden i landskapet och koppling till atmosfären. Vi levererar öppna data och öppen källkod från våra modellsystem och tar fram webbtjänster för Sverige och även hela världen, som är väldigt uppskattade. Vi jobbar även med att undersöka hur vi kan nyttja ny teknik för miljöövervakning, säger Berit Arheimer.

Flaggskeppet bland modellerna är egenutvecklade HYPE (HYdrological Predictions for the Environment), som används världen över för prognoser men även för att beräkna klimatindikatorer och scenarier knutna till framtida vattenresurser och vattenkvalitet.

Samarbete vägen till framgång

– Det finns stor samlad kompetens på SMHI; meteorologer, IT-personal, klimatmodellerare, observatörer, statistiker, oceanografer – och tillgång till superdatorer. Det gör att vi har kunnat genomföra stora projekt som andra hydrologiska institut inte har haft möjlighet till. SMHI är en bra jordmån för forskning och utveckling som har gjort oss hydrologer framgångsrika internationellt, säger Berit Arheimer.

Många möjligheter med professurer

SMHI har sedan tidigare en professor i klimatologi: Erik Kjellström. Två ytterligare professorer kvarstår att tillsätta innan professorsgruppen är fulltalig, en i meteorologi och en i oceanografi. Helén Andersson, forskningschef på SMHI, ser många fördelar med möjligheten att anställa professorer:

– Det är ett sätt att fokusera SMHIs forskning mot områden som bedöms som strategiskt viktiga. Med professorstjänster kan SMHI knyta till sig vetenskaplig kompetens på hög internationell nivå och vitalisera forskningsmiljön. Det är en möjlighet till ytterligare samverkan med universitet och högskolor i både Sverige och utomlands och en förstärkning av SMHIs position som kunskapsaktör. Det ger också en stärkt möjlighet att attrahera extern forskningsfinansiering, som söks i konkurrens med andra aktörer nationellt och internationellt, säger Helén Andersson.

En tjej häller upp vatten från en glastillbringare med kran i ett glas.
Med den hydrologiska forskningen och dricksvattnet i fokus bjöds det även på en "Vattenbar" där dricksvatten från tre vattentäkter i Norrköpings kommun kunde provsmakas och betygsättas. Förstora Bild

Professorsinstallation 20 oktober – program talkshow:

  • GD Håkan Wirtén hälsade välkommen.
  • Helén Andersson, forskningschef SMHI, berättade om SMHIs forskning.
  • Professor Berit Arheimer berättade om sin forskning.

Talkshow:

Hållbar vattentillgång / Planering inför vattenbrist och torka

  • Forskningsledare: Jafet Andersson (SMHI)
  • Extern forskare: Anna Tengberg (SIWI / LUCSUS)
  • Panel: Eva Johansson (Jordbruksverket), Thérèse Rudebeck (WaterAid) och Johan Andreasson (Nodra).

Minskad förstörelse vid skyfall / Bättre prognoser och riskkartering

  • Forskningsledare: Jonas Olsson (SMHI)
  • Extern forskare: Rolf Larsson (TVRL)
  • Panel: Pär Dalhielm (Svenskt vatten), Ulrika Postgård (MSB) och Staffan Moberg (Svensk försäkring).

Biodiversitet och dricksvattenförsörjning / Åtgärdsplanering

  • Forskningsledare: Alena Bartosova (SMHI)
  • Extern forskare: Magdalena Bieroza (SLU)
  • Panel: Sofia Bastviken (Länsstyrelsen Östergötland), Signhild Nerheim (HaV), Måns Lindell (Länsstyrelsen Jönköping).

Framtidens extremer / Robusta beslutsunderlag

  • Forskningsledare: Peter Berg (SMHI)
  • Extern forskare: Deliang Chen (Göteborgs universitet)
  • Panel: Anders Rimne (Boverket), Maria Bartsch (Svenska kraftnät) och Anna Rutgersson (Uppsala universitet).

Att förstå och kunna använda data / Vetenskapskommunikation

  • Forskningsledare: René Capell (SMHI)
  • Extern forskare: Åsa Gerger Swartling (SEI)
  • Panel: Karin Lexén (Naturskyddsföreningen), Irene Bohman (Länsstyrelsen Kalmar), Konstantin Economou  (Social change and culture, LiU).