Strålkastarljuset riktades denna dag främst mot SMHIs hydrologiska forskning. Många olika aktörer inom vattensektorn var på plats och deltog aktivt.
Forskningsledarna vid FoUh presenterade sina fokusområden och en extern forskare gav sitt perspektiv, följt av en paneldiskussion med utvalda samarbetspartners som behöver olika typer av vatteninformation i sin verksamhet. Varje fokusdiskussion avslutades med frågor från publiken.
”Vatten är en av våra viktigaste naturresurser”
Berit Arheimer utsågs till SMHIs professor i hydrologi i november förra året efter internationell sakkunniggranskning, men själva installationen har dröjt i och med pandemin. Anställningen som professor på SMHI omfattar bland annat utveckling av forskningsmiljön, extern finansiering, vetenskaplig ledning och kommunikation.
– Vatten är en av våra viktigaste naturresurser som vi i Sverige ofta tagit för given och jag känner ett stort behov att få upp beredskapen så det inte blir för mycket, för lite eller för smutsigt vatten framöver. SMHI har jättemycket att bidra med och jag vill satsa på vetenskapskommunikation för att höja kompetensen och skapa nya sätt att få ut information, både i Sverige och internationellt, så beslutsfattarna tar kloka beslut framöver, säger Berit.
Lyfter den hydrologiska forskningen
Ett viktigt syfte med sin professur, menar Berit Arheimer, är att lyfta den hydrologiska forskningen än mer.
– Vatten är liv. Det är grunden till allt liv som vi känner till det. Och av allt vatten som finns på planeten är det väldigt lite som är sötvatten, så vi måste vara rädda om det. Förutom rent kroppsligt – vi behöver vatten för att överleva – så behöver ekosystem och de flesta samhällsfunktioner också tillgång till vatten. Vattnet knyter samman olika naturtyper och fungerar som ett blodomlopp som låter ämnen och energi flöda från en del i landskapet till en annan, säger Berit Arheimer.
Hållbar användning av sötvattnet
De flesta samhällen finns vid vattendrag, sjöar eller kust och ibland ställer vattnet till det för oss, till exempel vid skyfall och torka. Den hydrologiska forskningen söker bland annat svar på hur vi kan nyttja sötvattnet mer effektivt i landskapet så att alla får lagom tillgång, inte minst nu i ett förändrat klimat.
SMHI har en lång tradition av tillämpad hydrologisk forskning och arbetar i många nationella och internationella projekt. Det kan till exempel handla om vattenbrist och torka, brandrisk, dimensionering av dammar, översvämningsrisk, transport av föroreningar och effekter av klimatförändringar.
Forskning som gör nytta i samhället
– Vi arbetar med forskningsprojekt och uppdrag för att höja kunskapsläget i samhället och för att förbättra SMHIs produktionskedjor för prognoser, analyser och utredningar. Fokus ligger på hydrologisk förståelse och beräkningsmodeller för att uppskatta vattenmängd i snö, mark och sjöar, flöden i landskapet och koppling till atmosfären. Vi levererar öppna data och öppen källkod från våra modellsystem och tar fram webbtjänster för Sverige och även hela världen, som är väldigt uppskattade. Vi jobbar även med att undersöka hur vi kan nyttja ny teknik för miljöövervakning, säger Berit Arheimer.
Flaggskeppet bland modellerna är egenutvecklade HYPE (HYdrological Predictions for the Environment), som används världen över för prognoser men även för att beräkna klimatindikatorer och scenarier knutna till framtida vattenresurser och vattenkvalitet.
Samarbete vägen till framgång
– Det finns stor samlad kompetens på SMHI; meteorologer, IT-personal, klimatmodellerare, observatörer, statistiker, oceanografer – och tillgång till superdatorer. Det gör att vi har kunnat genomföra stora projekt som andra hydrologiska institut inte har haft möjlighet till. SMHI är en bra jordmån för forskning och utveckling som har gjort oss hydrologer framgångsrika internationellt, säger Berit Arheimer.
Många möjligheter med professurer
SMHI har sedan tidigare en professor i klimatologi: Erik Kjellström. Två ytterligare professorer kvarstår att tillsätta innan professorsgruppen är fulltalig, en i meteorologi och en i oceanografi. Helén Andersson, forskningschef på SMHI, ser många fördelar med möjligheten att anställa professorer:
– Det är ett sätt att fokusera SMHIs forskning mot områden som bedöms som strategiskt viktiga. Med professorstjänster kan SMHI knyta till sig vetenskaplig kompetens på hög internationell nivå och vitalisera forskningsmiljön. Det är en möjlighet till ytterligare samverkan med universitet och högskolor i både Sverige och utomlands och en förstärkning av SMHIs position som kunskapsaktör. Det ger också en stärkt möjlighet att attrahera extern forskningsfinansiering, som söks i konkurrens med andra aktörer nationellt och internationellt, säger Helén Andersson.
