Med bakgrund i den pågående klimatförändringen och ett stort fokus på forskning har nyhetsbyrån Reuters undersökt vilka som är de mest inflytelserika klimatforskarna i samhällsdebatten.
De har skapat en rankning utifrån hur inflytelserika forskarna är i form av hur mycket vetenskaplig publicering de gjort, hur ofta dessa vetenskapliga artiklar har citerats av andra forskare, samt hur ofta de har refererats till i media, sociala medier och policydokument. Som grund för rankningen ligger 350 000 vetenskapliga artiklar publicerade från 1988 och framåt.
Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, intar placering 765 på listan. Markus Meier, professor i oceanografi vid Leibniz Institut för Östersjöforskning i Tyskland, även knuten till SMHI, finns på plats 934.
Forskares tankar om att kommunicera
Erik Kjellström, du är ju en av de medarbetare på SMHI som förekommer allra mest i media. Hur ser du på uppgiften att kommunicera med samhället?
– Att kommunicera med samhället kring klimat och klimatförändringar ser jag som en av våra huvuduppgifter på SMHI i vår roll som expertmyndighet. En viktig del i detta är att det som kommuniceras står på vetenskaplig grund, säger Erik Kjellström.
Vad är viktigt att tänka på för att bli framgångsrik och inflytelserik med sin kommunikation, som forskare?
– Jag tycker man skall vara klar över att kommunikationsinsatser tar tid och engagemang och ställer krav på tillgänglighet. Budskap som man vill nå ut med behöver förstås vara intresseväckande men också tydliga och målgruppsanpassade.
Markus Meier var tidigare chef för den oceanografiska forskningen på SMHI och arbetar nu som professor i oceanografi vid Leibniz Institut för Östersjöforskning i Tyskland samtidigt som han fortfarande delvis forskar på SMHI.
Har du något tips till yngre forskare för att bli framgångsrik att kommunicera kring sin forskning i samhället?
– Jag rekommenderar alla yngre kollegor att investera tid och energi i dokumentation av forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter, föreläsningar, podcasts, kommunikation med beslutsfattare och allmänheten. Det är inte bara kul, det är mitt personliga, aktiva bidrag till att begränsa klimatförändringen och till klimatanpassning. Politiker kan bara besluta om lämpliga åtgärder om de vetenskapliga resultaten är kända, säger Markus Meier.
Att kommunicera med samhället
Enligt högskolelagen är forskning och undervisning de två huvudsakliga uppgifterna för högskolor och universitet, där också de flesta forskare har sin anställning. Därtill finns det som brukar kallas ”tredje uppgiften” eller samverkansuppgiften, att kommunicera med samhället.
För SMHI som myndighet säger instruktionen bland annat att SMHI ska bedriva tillämpad forskning och utveckling, att myndigheten ska producera beslutsunderlag inom sina expertområden samt förmedla information och kunskap om klimatförändring och klimatanpassning.
– Det är väldigt roligt att se två SMHI-medarbetare på listan! Rankningen Reuters använder väger samman de mål vi håller högst för SMHIs tillämpade forskning – att den är vetenskapligt granskad och publicerad och sedan når ut och får effekt, såväl i vetenskapssamhället som hos allmänhet och beslutsfattare. ”Tredje uppgiften” för oss är i hög grad en ”första uppgift", säger Helén Andersson, chef för SMHIs forskningsavdelning.
Reuters understryker att deras lista visar hur inflytelserika forskarna är, den gör inte anspråk på att visa de ”bästa” forskarna. Data kommer från det brittiska företaget Digital Science portal Dimensions och rankningen är baserad på information tillgänglig i december 2020.