Hanteringen av vårt vatten – allt från råvaran till vårt dricksvatten till källan för vattenkraft – är en av de komplexa samhällsutmaningar som berör olika politikområden och som politikerna i riksdagen hanterar. När utskotten skulle välja inriktning till riksdagens forskningsdag, valde de forskning för beslutsfattande och som en av fyra talare bjöd de in SMHIs professor i hydrologi: Berit Arheimer. Hennes föredrag visar på hur systemanalysforskning – en metod där man systematiskt analyserar komplicerade utmaningar i samhället – bidrar med beslutsunderlag.
Helhetssyn och gemensam beslutsinstans saknas
Utmaningarna inom svensk vattenförvaltning är många. Ofta tar vi vattnet för givet, men det blir lätt för mycket, för lite eller för smutsigt för olika användare.
Hur kan vi bygga ett samhälle som skyddar liv och egendom mot översvämningar, där vattnet räcker till alla under perioder av torka och där vi samtidigt garanterar biologisk mångfald?
– Vatten är livsviktigt, men i Sverige är vattenfrågor splittrat på mängder av olika lagar och aktörer. Helhetssynen och en gemensam beslutsinstans saknas. Det kan till exempel handla om hur vi ska bestämma hur vattnet ska prioriteras vid vattenbrist, något som kommer att bli vanligare i ett allt varmare klimat, säger Berit Arheimer, professor i Hydrologi vid SMHI.
– Vattenuttag är ett annat exempel. Det finns en hel del vattendomar som är föråldrade, men som fortfarande gäller. I en studie av Emån visade det sig att om alla aktörer skulle ta ut så mycket vatten de har rätt till, skulle inte vattnet räcka till! En annan sak är att det kommunala vattnet även används av industrin. Hur ska kommunerna prioritera om det blir vattenbrist? Ska de prioritera vatten till hushållen eller vatten till industrins produktion?
Lösningarna finns
Det finns problem med vattenförvaltningen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Men under sitt föredrag på riksdagens forskardag, fokuserar Berit Arheimer på lösningarna, för de finns.
– Det gäller att få en helhetssyn i vattenplaneringen. Att olika aktörer samarbetar och anpassar sina vattenuttag och att det sker en aktiv prioritering av vem som ska nyttja vattnet när det blir brist på vatten. Här behövs en övergripande systemanalys och förvaltning för gemensam planering, prioritering, koordinering och avvägning mellan olika intressen, säger Berit Arheimer.
Idag är även samordningen uppdelad på flera instanser, bland annat Vattenråd, Älvgrupper och Vattenvårdsförbund, där alla har olika huvudfrågor. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ansvarar för vattenförvaltningen i Sverige tillsammans med Vattenmyndigheterna vid Länsstyrelserna. SMHIs roll är att leverera beslutsunderlag som vilar på vetenskaplig grund och SMHI har även uppdrag från Länsstyrelserna att bidra med tillsyn så att vattenreglering sker enligt vattendomarna.
Kunskapsläget idag
SMHIs verksamhet bygger på vetenskaplig grund där forsknings- och utvecklingsavdelningen tar fram metoder för beslutsunderlag inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatvetenskap. SMHI har beräkningsmodeller som beskriver de naturvetenskapliga processerna och hur de påverkas av mänskliga aktiviteter i avrinningsområden. Resultaten behövs för att kunna göra vattenprognoser, varningar och långsiktiga planerings- och beslutsunderlag till olika verksamheter i samhällsbygget, som till exempel dimensionering av infrastruktur, riskkartering, scenarioanalyser eller miljökonsekvensbeskrivningar. Klimatförändringen kommer med största sannolikhet innebära mer skyfall, torrare torrsomrar och mindre snö i södra Sverige, samtidigt som samhället blir alltmer sårbart för vattenkriser. Det är oklart hur de som nyttjar vattnet agerar när vattenproblemen blir större och hur deras beslut kommer att påverka vattentillgången för andra aktörer.
Så kan forskningen hjälpa
– Sverige ligger efter många andra länder vad gäller vattenplanering på övergripande nivå, framför allt för torka och ekologiska flöden – vi kan lära oss mycket från erfarenheter i andra länder, inte minst från länder på södra halvklotet, säger Berit Arheimer som fortsätter:
– Naturbaserade lösningar i landskapet eller städer är intressanta eftersom de tar hänsyn till flera intressen och ska vara ekologiskt hållbara – men effekterna är ännu inte utredda, speciellt inte kopplingen mellan lokal och regional skala, så här behövs mer forskning.
Teknikutvecklingen går snabbt med nya sensorer och större datakapacitet som gör beräkningarna allt snabbare, med bättre precision och beslutsunderlag på begäran. Den nya kunskapen och tekniken skulle kunna omsättas i en ny generation av transdisciplinära beslutsmodeller som bygger på systemanalys och hur sektorer påverkar varandra.
Aktuellt forskningsprojekt kring samordning visar vägen
Tidigare småskaliga försök har visat att kunskapsunderlag som tas fram tillsammans med beslutsfattare leder till ökad förståelse och bättre samverkan kring vattensystemet för gemensamma prioriteringar. Det finns ett stort engagemang bland intressenter och de flesta aktörer är överens om att svensk vattenförvaltning måste moderniseras för att möta framtidens problem.
– SMHI, Linköpings universitet och Stockholm Environment Institute (SEI) har precis startat ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som finansieras av Formas nationella program om Hav och Vatten. Där ska vi skapa och testa nya beslutsunderlag och beslutsprocesser tillsammans med olika vattenaktörer inom Motala ströms avrinningsområde. Det krävs resurser, tid och översyn av lagar för samhällsomställning, så därför känns det lovande att riksdagsledamöterna visar ett stort intresse för att lära sig mer om detta. Det ska bli mycket intressant att prata med dem i mingelsessionen, säger Berit Arheimer.
Nationella kommittén för tillämpad systemanalys
En del av årets forskningsdag den 8 juni är ett samarrangemang mellan riksdagen och den nationella kommittén för tillämpad systemanalys. Kommittén är inrättad av forskningsinstitutet Formas, men arbetar självständigt för att bistå Formas i arbetet med att främja forskningsfältet och dess användningsområden. Styrelsen består av representanter från både myndigheter och akademi. En av dem är Helén Andersson, chef för SMHIs forskningsavdelning:
– Vi står inför många olika komplexa samhällsutmaningar som kräver ett helhetstänk. Behoven att hitta långsiktigt hållbara lösningar på komplexa problem kräver ofta en systemanalytisk ansats eftersom det är vanligt med målkonflikter, synergier och avvägningar, vilka behöver undersökas på ett systematiskt sätt. För att åstadkomma ändamålsenliga lösningar behövs inte bara förståelse för hur systemet fungerar, utan också vilka åtgärder som krävs för att kunna transformera samhället åt det håll som är önskvärt och som ger största mervärde, säger Helén Andersson.