Forskningsprojektet Climate Extremes har tagit sin utgångspunkt i extrema väderhändelser som ger stor samhällspåverkan. Forskare har undersökt hur ofta de extrema väderhändelserna förekommit i Sverige de senaste årtiondena. De kommer fram till att det bara är värmeböljor och extrem kyla som inträffat så ofta att det finns tillräckligt underlag för att kunna urskilja tydliga trender över förändring i förekomst.
Under de senaste årtiondena har de högsta temperaturerna under sommaren ökat i Sverige. De intensiva köldperioderna under vintern har minskat i antal och intensitet. För torka ser forskarna en något ökande trend i hur ofta de inträffar. Extrem vind ökar över Nordatlanten/norra Europa, men någon tydligt urskiljbar trend för Sverige finns inte.
För extrem nederbörd, snö, översvämningar, hagelstormar, åskoväder och tromber kan forskarna inte säga något om trenderna de senaste årtiondena, då dataunderlaget är för litet för att kunna dra några slutsatser.
Klimatförändringen leder till mer extremt väder
Forskning visar att i takt med att klimatet förändras och blir varmare så ökar risken för många typer av extremt väder. Att det från befintlig data från de senaste årtiondena inte går att ta fram en representativ klimatologi förvånar inte forskarna.
– För vissa extremtyper kan vi inte identifiera tydliga trender under den observerade tiden, men vi kan räkna med en ökad risk i framtiden. Samtidigt som de extrema händelserna till sin natur är sällsynta, är det också de som utsätter samhället för störst påfrestning när de väl inträffar, säger Ralf Döscher, chef för SMHI Rossby Centre och den forskare som lett arbetet med kunskapssammanställningen.
Forskarna pekar på att det är viktigt att fortsätta att utöka och kvalitetskontrollera de klimatobservationer som samlas in och att digitalisera historiska data.
– Det är också viktigt att vi ytterligare förbättrar beskrivningen av klimatsystemet och gör våra klimatmodeller mer detaljerade så att vi får verktyg att undersöka hur de extrema händelserna kommer att utvecklas i framtiden, säger Ralf Döscher.
I projektet har SMHI haft en referensgrupp bestående av forskare i Sverige och internationellt, samt representanter för kommun, länsstyrelse och näringsliv. Rapporten ska stödja svenska användare med kunskap som underlättar anpassning till ett förändrat klimat och för att mildra klimatpåverkan.
Projektet är finansierat av Formas.