Nedstängning av samhällen för att hejda spridningen av covid-19 har minskat utsläppen av många luftföroreningar och växthusgaser, såsom koldioxid. Men effekten på halten växthusgaser i atmosfären är inte större än den normala variationen mellan olika år.
Under 2019 överskred det globala medelvärdet för koldioxidhalt i atmosfären tröskeln 410 ppm (miljondelar), och ökningen fortsätter under 2020. Sedan 1990 har människans totala strålningsdrivning jämfört med förindustriell tid ökat med 45 procent. Koldioxid står för 80 procent av ökningen.
– Koldioxid finns kvar i atmosfären i århundraden och ännu längre i havet. Förra gången världen upplevde jämförbara koldioxidkoncentrationer var för 3-5 miljoner år sedan, då temperaturen var 2-3° C varmare och havsnivån var 10-20 meter högre än nu. Men då fanns det inte 7,7 miljarder invånare, säger WMO: s generalsekreterare, professor Petteri Taalas i ett pressmeddelande.
– Vi ser fortsatt ökande halter i atmosfären av alla de tre viktigaste växthusgaserna, men även av andra såsom SF6 och flera halokarboner. Ökningstakten för 2019 var lika hög eller högre än senaste tioårsmedelvärdena, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, efter att ha tagit del av WMO:s bulletin om växthusgaser i atmosfären.
Förväntad minskning tack vare coronapandemin?
Under innevarande år har det rapporterats om minskade utsläpp och mindre luftföroreningar som en effekt av att samhällen stängt ner för att minska smittspridning av covid-19. Vad kan vi förvänta oss för effekter på den globala uppvärmningen?
– Vi kan se effekter i utsläppsdata, men den fulla effekten på atmosfärshalter kommer inte synas förrän nästa år då även 2020 års koncentrationer diskuteras specifikt. Den förväntade effekten på dessa koncentrationer förväntas dock vara liten till följd av fortsatt mycket höga utsläpp, säger Erik Kjellström.
I pressmeddelandet säger Taalas att det behövs en varaktig omställning av industri-, energi- och transportsystem för att lösa klimatkrisen. Covid-19-pandemins krispaket kan ge en plattform för mer hållbara och ambitiösa klimatåtgärder för att minska utsläppen till nettonoll. Han påpekar också att ett växande antal länder och företag har åtagit sig koldioxidneutralitet, vilket är välkommet då det inte finns någon tid att förlora.
2019 års växthusgashalter i atmosfären
Koldioxid är den enskilt viktigaste långlivade växthusgasen i atmosfären, relaterad till mänskliga aktiviteter. Den bidrar med omkring två tredjedelar av strålningsdrivningen och den uppvärmande effekten i atmosfären till följd av människans klimatpåverkan. År 2019 var koldioxidhalten (CO2) i atmosfären 410,5 ppm (parts per million, miljondelar).
Metan är en kraftfull växthusgas som stannar i atmosfären i mindre än ett decennium. Ungefär 40 procent av metanet släpps ut från naturliga källor (till exempel våtmarker och termiter). År 2019 var metangashalten (CH4) i atmosfären 1 877 ppb (parts per billion, miljarddelar).
Dikväveoxid eller lustgas, är en växthusgas som också bidrar till nedbrytning av ozonskiktet. År 2019 var halten dikväveoxid/lustgas (N2O) i atmosfären 332,0 ppb (parts per billion, miljarddelar).
WMO:s Greenhouse Gas Bulletin tar också upp flera andra gaser som driver på växthuseffekten och nedbrytningen av ozonskiktet, såsom SF6 och halokarboner som regleras av Montrealprotokollet.
SF6, svavelhexafluorid, är en industriellt framställd gas vars främsta användningsområde är som isolations- och brytmedium inom elektronisk industri.
Halokarboner är olika föreningar mellan kol och fluor, klor, brom eller jod. De är oftast framställda av människan och används till exempel som köldmedel.