Den globala medeltemperaturen för 2019 var 1,1° C (±0,1) högre än under förindustriell tid och därmed är 2019 det näst varmaste året som uppmätts sedan mätningarna inleddes. De senaste fem respektive tio åren har varit de varmaste fem- och tioårsperioderna som uppmätts. Sedan 1980-talet har varje decennium varit varmare än det föregående. Likaså är koncentrationen av växthusgaser i atmosfären den högsta sedan mätningarna inleddes.
Havet absorberar cirka 90 procent av den uppvärmning som beror på ökande koncentrationer av växthusgaser i atmosfären. Havets värmeinnehåll nådde rekordhöga nivåer 2019. Under 2009–2018 absorberade havet cirka 23 procent av de årliga koldioxidutsläppen. Det minskade ökningen av växthusgaskoncentration i atmosfären, men samtidigt sjönk havets pH-värde.
När havet värms upp expanderar det och havsnivån stiger, något som också avsmältning av snö och is på land, till exempel på Antarktis och Grönland, bidrar till. 2019 nådde den globala genomsnittliga havsnivån sitt högsta värde sedan början januari 1993 då mätningar med hög precision började användas. Havsisutbredningen i både Arktis och Antarktis var låg under året.
Allvarligt läge
I ett förord till rapporten konstaterar FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att vi just nu inte ens är i närheten av att nå vare sig 1,5 graders- eller 2-gradersmålet i Parisavtalet.
Den globala uppvärmningen kommer också att fortsätta så länge utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser fortsätter.
– Även om vi inte kan förvänta oss att varje år är varmare än det föregående så börjar vi vänja oss vid att rekorden kommer tätt. Det är inte bara lufttemperaturen som förändras, utan även värmeinnehållet i haven, havsisens utbredning och havsnivån. En vändning av trenden är långt borta eftersom utsläppen av växthusgaser inte bara fortsätter, utan fortsätter att öka, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI Rossby Centre.
Under inledningen av 2020 har januari summerats som den varmaste januarimånaden som uppmätts. Rök och luftföroreningar från de omfattande bränderna i Australien har spritt sig över jorden och bränderna har orsakat en ökning av koldioxidutsläppen, samtidigt som förändringar i nederbördsmönster har drabbat många länder.