– Att forska inom oceanografi är viktigt eftersom vi måste förstå hur havet fungerar för att kunna ta hand om det på ett bra sätt. Vi vet väldigt lite om havet om man jämför med hur mycket vi vet om det som sker på land och i atmosfären, säger Lars Arneborg, chef för den oceanografiska forskningen på SMHI.
Havet är en del av klimatet
Lars menar att havet i sig inte bara är viktigt för livet under ytan, utan även för människan:
– Huvudparten av värmen och en stor del av koldioxiden som människan har tillfört jordklotet har hamnat i havet, där det orsakar smältande isar, högre vattenstånd, försurning och förändrade ekosystem. En stor del av jordens befolkning bor i storstäder som ligger nära havet, tar sin föda från havet och handlar med varandra via transporter på havet. Hur kommer de påverkas av ett förändrat hav?
Frågorna är många. SMHIs oceanografiska enhet bedriver forskning kring havens roll, med huvudfokus på Östersjön, Nordsjön och Arktis. Enheten tar fram toppmoderna operationella havs- och ekosystemmodeller och tillhandahåller klimattjänster och stöd för havsförvaltning och havsplanering.
Varje månad gör SMHI en veckolång expedition med forskningsfartyget Svea, i Östersjön eller Västerhavet. Det är en del av övervakningen av Sveriges havsmiljö. Proverna ger oss svar på hur havet mår och används som indata till modeller som ger oss svar på hur havet kommer att må i framtiden. En stor del av själva forskningen sker framför datorskärmen. Det är många värden som ska skrivas in i den aktuella modellen när någonting ska räknas ut.
Modeller visar långsiktiga konsekvenser
– Havet reagerar långsamt på förändring. Om land och atmosfär är en snabb motorbåt är havet en supertanker som tar lång tid att vända. De förändringar vi orsakar idag kommer att få verkan först om decennier och sekler. Den övergödning som kulminerade på 1980-talet orsakar större problem i havet idag än den gjorde då, och den havsnivåhöjning vi börjar se idag kommer att fortsätta i sekler även om vi tar bort alla utsläpp av växthusgaser idag. Därför går det inte att bara att använda observationer för att förvalta våra hav. Vi måste även ha modeller för att berätta vilka konsekvenser det vi gör idag har om tio till hundra år.
Forskning inom flera områden
Den oceanografiska forskningen på SMHI är uppdelad i fyra huvudområden: Havets klimat, Havets miljö, Operationell forskning och Processer i havet.
– Det är bra att världshaven sätts i fokus under Världshavsdagen, men precis som årets tema menar så behöver havsfrågorna upp högre på dagordningen även resten av året. En viktig fråga just nu är utbyggnaden av havsbaserad vindkraft som är en viktig del av klimatomställningen. Det finns många som tycker till om den för att den syns på ytan, men mycket tyder på att den faktiskt kan ha många positiva effekter på livet under ytan – inte minst för att effekterna av bottentrålning blir mindre. Det finns dock forskningsfrågor som fortfarande måste besvaras. Vindkraften drar energi ur vinden och påverkar därmed även strömmar och turbulens i havsytan, vilket i sin tur påverkar uppvällning av näringsämnen och växt av alger och plankton i havsytan. Just nu har vi ett projekt för Havs- och Vattenmyndigheten för att titta på hur stora dessa effekter kan väntas vara i haven runt Sverige, avslutar Lars Arneborg.