Utformningen av stimulanspaketen för att motverka de ekonomiska konsekvenserna av pandemin kan ge långvariga effekter på utsläpp av växthusgaser och aerosoler även efter det att ekonomin återhämtat sig. Forskare från SMHI ska nu undersöka effekten på klimatet vid olika vägval för återhämtning.
– Om stimulanspaketen används för att främja energianvändning med låg andel kol har de potential att hjälpa oss nå både ekonomiska mål och klimatmål, säger Torben Königk, klimatforskare på SMHIs Rossby Centre.
Undersöker alternativa utvecklingar
Forskarna kommer att använda SMHIs globala klimatmodell EC-Earth för att göra simuleringar utifrån olika utsläppsbanor av växthusgaser och aerosoler. Utsläppsbanorna ska beskriva olika sätt för samhällsekonomin att återhämta sig efter covid-19-krisen. Liknande forskning kommer att utföras av andra forskargrupper som också arbetar med klimatmodellering i det internationella klimatmodelleringsprojektet CMIP6 (Coupled Model Intercomparison Project Phase 6).
– Vi kommer att undersöka de globala och regionala klimatförändringssignalerna på kort och lång sikt beroende på olika vägar för återhämtning. Vi ska fokusera särskilt på extremer i Sverige som värmeböljor, torka och översvämningar, säger Torben Königk.
Tvärsektoriell syntes av resultaten
Tillsammans med representanter från olika samhällssektorer kommer forskarna att analysera, diskutera och tolka resultaten samt konsekvenserna för miljö, samhälle, ekonomi och hälsa för att ge en tvärsektoriell syntes av resultaten.
Projektet COCLIM-19 ska pågå i ett år och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB och Forskningsrådet för hållbar utveckling, Formas. De har som en akut insats under pandemin gått samman för att finansiera projekt som kan skapa kunskap inför framtida samhällskriser.