FN har utnämnt 2021-2030 till ett årtionde för havsforskning för hållbar utveckling. Sveriges regering gav våren 2020 Formas, Havs- och vattenmyndigheten, SMHI och Sida i uppdrag att ta fram förslag kring hur Sverige kan bidra till detta inklusive en plan för det fortsatta arbetet.
– Arbetet med dekadens långsiktiga mål, att ha den kunskap som behövs för det hav vi vill ha, är gemensamt för många svenska aktörer. Sverige ligger långt framme inom såväl havsförvaltning som havsforskning redan nu och regeringsuppdraget gav oss möjligheter ta fram målbilder och en förankrad avsiktsförklaring vilket möjliggör ett mer samordnat och koordinerat arbete. Visionen är att vi på så sätt kan få varje enskild insats att passa i det stora gemensamma pusslet och därigenom generera en större nytta inte bara i Sverige utan även globalt, säger Helén Andersson som är chef för SMHIs forskningsavdelning
Effektmål för årtiondet
Planen för det fortsatta arbetet har formulerats i en rapport som specificerar ett antal effektmål som ska uppnås under 2021-2030. De handlar både om tillståndet i haven och förändringar av människans samspel med och användning av haven. Dessa effektmål är:
- Rent hav
- Friskt och motståndskraftigt hav
- Hållbart och produktivt hav
- Förutsägbart hav
- Säkert hav
- Transparent och tillgängligt hav
- Inspirerande och engagerande hav
Fyra fokusområden
För att uppnå effektmålen föreslår aktörerna fyra fokusområden för det svenska arbetet där den ekosystembaserade förvaltningen är själva processen och de övriga tre punkterna verktyg:
- Ekosystembaserad förvaltning
- Havsmedvetenhet
- Data och modellering
- Innovation och digitalisering
Detta kräver kunskap om hur ekosystemen fungerar och hänger ihop, vilket i sin tur kräver observationsdata och modeller som kan testas och användas för att förutsäga effekter av åtgärder och förändringar.
Kunskapen måste också spridas, så att både medborgare och valda politiker är medvetna om hur havet fungerar och påverkar våra liv.
Slutligen är innovation nödvändig för att kunna använda haven på ett hållbart sätt och få ut den fulla potentialen för hållbar matproduktion, energiproduktion, transporter med mera.
Nationellt och internationellt samarbete
Havet känner inga gränser, det vi gör i Sverige påverkar andra länder och tvärtom. Förslagen i den nya rapporten har fokus på att samordna det nationella arbetet samt bidra till det internationella arbetet med data och metoder. När det rör sig om förvaltning av haven ligger Sverige långt framme med tjugo års kunskaper av att föra in en mer ekosystemsbaserad havs- och vattenförvaltning och har därmed potential att vara ett föregångsland internationellt.
– Ekosystembaserad förvaltning är en förutsättning för att vi ska kunna nå det globala målet om hav och marina resurser och det svenska miljömålet hav i balans. Genom riktade insatser inom områdena innovation och digitalisering, data och modellering samt havsmedvetenhet kan vi skapa förutsättningar för att lyckas med detta, säger Thomas Klein som är avdelningschef Miljöanalys på Havs- och vattenmyndigheten.
Havsmedvetenhet är grunden
Flera av förslagen är uppdrag till myndigheter att sammanställa, tillgängliggöra och demonstrera data, modeller och kunskap som redan finns och genereras genom digitalisering, innovation och information anpassad till mottagaren. På så sätt blir en ökad havsmedvetenhet grund för prioriteringar, målbilder och beslut inom förvaltning, industri och politik.
– De uppdrag som vi föreslår syftar till att skapa bättre förutsättningar för forskningen genom att till exempel tillgängliggöra data, skapa plattformar för testning och underlätta kunskapsutbyte med behovsägare. Årtiondet för havsforskning är en stor möjlighet att göra skillnad och ett hållbart nyttjande av havsresurser är inte bara en nödvändighet, det är samtidigt något som skapar ett stort värde för samhället säger John Tumpane som är avdelningschef på Formas.