Den globala klimatförändringen kommer att påverka haven och de marina ekosystemen under lång tid framöver. ClimeMarines mål är att främja en ekosystembaserad förvaltning av de svenska haven med hänsyn till klimatförändringar, osäkerheter i data och nödvändig klimatanpassning. Genom att ha en kontinuerlig dialog med intressenter där vi gemensamt tar fram relevanta frågeställningar kommer vi undersöka möjligheter och hinder för olika sektorers förmåga att förstå och integrera klimatförändringen i beslutsprocessen.
I ClimeMarine ska vi se över och integrera relevant klimatinformation i Symphony, en bedömningsmetod för marin förvaltning. Klimatprojektioner innehåller många osäkerhetsfaktorer utifrån antaganden om hur de klimatpåverkande utsläppen kommer att utvecklas, kunskapsbrister kring klimatsystemet och begränsningar i modellerna. Vi kommer att se över hur den här typen av ovisshet i beräkningarna kan tas in i Symphony och i beslutsprocessen. Vi kommer också upprätta ett användarforum kring Symphony, där vi tillsammans med olika intressegrupper tar fram och belyser gemensamma frågeställningar kring klimatinformation och klimatanpassning, samt se över hur informationen från Symphony kan användas i olika typer av besluts- och planeringsprocesser.
SMHI kommer tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Göteborgs universitet (GU) att organisera workshops med intressenter och användare under projektets gång för kunskapsspridning till slutanvändare och skräddarsy resultaten till slutanvändares behov. Resultaten kommer också att göras tillgängliga för svenska beslutsfattare genom seminarier och workshops på arenor såsom Almedalsveckan, men också till en internationell publik genom deltagande i internationella konferenser. Resultat kommer också bli tillgängliga för en svensk publik via webb, seminarier och konferenser.
Projektdeltagare och roller
I projektet kommer SMHI, HaV, SGU och GU gemensamt att arbeta mot att skapa fördjupad kunskap som ska gynna den marina planeringen, men också forskning kring möjligheter, hinder och kunskapsbehov för att klimatsäkra och klimatanpassa svensk marin förvaltning.
Havs- och vattenmyndigheten
I Sverige är HaV ansvarig för den marina förvaltningen. De har tillsammans med experter, myndigheter och universitet utvecklat bedömningsmetoden Symphony som tar hänsyn till den sammanvägda miljöpåverkan. Symphony kommer att användas i detta projekt. HaV är ansvariga för utvecklingen och utförandet av Symphony, implementera dessa resultat in i svensk havsplanering samt samordning av intressenter.
SMHI
SMHI tar fram kunskap och data om den marina miljön, dels från observationer, dels utifrån modeller. SMHI använder även modeller för att simulera hur havsmiljön kan komma att förändras fram till år 2100 utifrån scenarier framtagna av FN:s klimatpanel. SMHI leder och koordinerar projektet och är ansvariga för att leverera klimatdata, som gäller perioden fram till år 2100, till bedömningsmetoden Symphony. SMHI kommer också att bistå med expertis i klimat samt fysiska- och biogeokemiska processer i havet och vara behjälpliga i utvecklingen av Symphony.
SGU
SGU kartlägger och ökar kunskapen om miljötillståndet på våra havsbottnar och i sediment och bidrar till svensk marin planering och införande av marint områdesskydd. SGU kommer att bidra med data, databaser och expertis, samt ta fram och analysera olika typer av rumslig geoinformation (inklusive kvalitets- och osäkerhetsuppskattningar) för användning och utveckling inom Symphony.
Göteborgs universitet
GU arbetar med bred forskning kring marin miljö och marina ekosystem. Detta infattar konnektivitet i havsmiljön, hur marina skyddsområden bör utformas och även hur marina arter och deras livsmiljöer (habitat) kan komma att förändras med den pågående klimatförändringen. GU kommer att bidra med databaser och expertis om nuvarande och framtida konnektivitet- och habitatförändringar samt teori om utformningen av marina skyddsområden och kombinera detta med verktyg för marin planering.
Projektperiod och finansiering
Projektet pågår under perioden 2018-2023 och finansieras av Nationella forskningsprogrammet för klimat (Formas).
Kontaktpersoner
För mer information om projektet, kontakta: