Många svenska städer är påverkade av den pågående klimatförändringen och behöver göra omfattande klimatanpassningar i stadsplaneringen, speciellt för att minska effekterna av extremhändelser som värmeböljor och kraftiga skyfall.
Forskning visar att använda grön infrastruktur (GI) är ett smart och kostnadseffektivt sätt att få städer mer hållbara, resilienta mot klimatförändring och trevliga att bo i. Grön infrastruktur som parker, stadsskogar, trädgårdar, träd längs gator och växter på tak och väggar kan alltså – förutom att bidra till biologisk mångfald, rekreationsmöjligheter och välbefinnande – vara effektiva åtgärder för att sänka de temperaturerna vid värmeböljor och på så sätt öka den termiska komforten för befolkningen, och minska antalet dödsfall och sjukhusvistelser under sådana händelser.
Grön infrastruktur kan också effektivt minska påverkan från kraftiga skyfall genom att öka infiltrationen i jorden eller behålla vatten i reservoarer, vilket minskar risken för översvämning i staden och undviker kraftig påverkan på infrastruktur, ekonomi och människors liv.
Genom fallstudier för Norrköping och Malmö ska forskarna undersöka hur olika typer av grön infrastruktur kan öka den termiska komforten och begränsa kraftiga översvämningar under befintliga och kommande extrema väderhändelser. Fallstudierna fokuserar på händelser likt de kraftiga översvämningarna i Malmö sommaren 2014 respektive Norrköping 2023, samt den extremt varma sommaren 2018 som påverkade hela Sverige med en långvarig värmebölja.
Projektets mål
Det huvudsakliga målet för projektet är att skapa en högupplöst stadsatlas, skalbar och med många lager information, som ger målgruppsanpassad klimatinformation som går att agera på, för att stödja en mångfunktionell, klimatkänslig stadsplanering.
Ett sådant verktyg kommer ge städer och kommuner bättre beredskap för beslutsfattande, förstärka städernas resiliens, samtidigt som det främjar samhällsnytta i termer av hälsa, ekonomi och välbefinnande.
Forskningsfokus
De huvudsakliga forskningsfrågor som projektet ska fokusera på:
- Hur kommer värmeböljor och kraftiga skyfall I dagens klimat se ut i framtiden, till exempel I en värld där den globala uppvärmningen är +2°C till 3°C?
- Hur väl förberedda är moderna städer att klara av värmeböljor och kraftiga skyfall?
- Kan befintlig grön infrastruktur svara mot de allt vanligare och allvarligare extrema händelserna som väntas under de kommande decennierna på ett lämpligt sätt?
- Vilken typ av grön infrastruktur är mest effektiv på att samtidigt mildra effekterna av extrema händelser relaterade till både värmestress och översvämningsrisk, och vilken är optimal storlek på dessa?
- Hur kan behovet av förtätning vara förenlig med klimatkänslig stadsplanering?
Forskningsmetod
- Samskapande med intressenter
- Klimatsimuleringar för uppvärmningsnivåer 2-3 grader över förhistoriska förhållanden, vilket ger påverkan vid en viss uppvärmningsnivå oavsett när den inträffar, istället för en osäker tidsperiod.
- Händelsebaserad dynamisk nedskalning från global till urban skala, med en multi-modellkedja som inkluderar klimat, hydrologiska och hydrauliska modeller.
- Beräkning av flera påverkansindikatorer för att stödja den integrerade utvärderingen av vilka effekter grön infrastruktur har på värmekomfort och översvämningsrisk.
Projektpartner
SMHI koordinerar och deltar i projektet som även har deltagare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet (LU).
Representanter för Norrköpings kommun och Malmö stad deltar i fallstudierna.
Projektperiod
1 januari 2024–31 december 2026
Finansiär
Formas