Docent, forskare
Forskningsledare Klimatövervakning och forskning med fjärranalys
Telefon: 011-495 80 00
E-post: fornamn.efternamn@smhi.se
Satellitdata med samhällsnytta
Förändringar i atmosfärens tillstånd sker på olika tidsskalor från dagligen (vädret) till tidsskalor på tiotals år (klimat) och båda dessa skalor påverkar vårt liv. Dessa förändringar styr alltså vår planering av olika resurser på både kortsiktiga och långsiktiga tidskalor. Därför är det viktigt att vi kontinuerligt övervakar och forskar på atmosfärens tillstånd. För att uppnå detta är satellitövervakningen värdefull, praktisk och kostnadseffektiv.
Satellitdata är en viktig informationskälla. Förutom att vi använder satellitdata i väder- och klimatmodeller kan vi även använda satellitdata vid formulering av olika miljöpolicy samt att genomförandet av policyn sker som beslutat. Men själva resan från satellitrådata till användningen i policyformuleringar är inte enkel. Det är många viktiga steg som tas innan själva genomförandet. Exempel på viktiga steg är kalibriering/inter-kalibriering av sensorer ombord satelliterna, databehandling, vetenskapliga applikationer och framtagande av kvantitativa index etc.
Forskningsintressen
I korthet så hjälper jag till med att extrahera information från satellitdata och tillämpa denna information på studier inom det globala vatten- och energikretsloppet. Detta är dessutom användbart för att utvärdera och förbättra klimatmodeller som är basverktyget för simulering av framtidens klimat.
- Global Climate Observing System (GCOS) listar viktiga parametrar s.k. Essential Climate Variables, ECVs, där vissa beräknas utifrån satellitinformation. Jag fokuserar på att förstå klimataspekter utifrån atmosfäriska ECVs och det är bland annat moln, aerosoler, temperatur och luftfuktighet.
- Information från satellitdata kan användas för att studera olika processer som påverkar vatten- och energikretsloppet. Jag försöker att förstå sådana processer i synnerhet de som gäller för moln och aerosoler.
- Vissa satelliter mäter gaser som finns i atmosfären (till exempel Short Lived Climate Forcers, SLCF, som CO, O3, NOx). Denna information behövs för övervakning och beräkning av luftkvalitet. Jag har nyligen börjat fokusera kring dessa aspekter.
Projekt
- Etablering och undersökning av en ny WMO klimatnormal för globala molnegenskaper. New_Cloud_Norm (2022-2026). Finansierat av Vetenskapsrådet.
- Artificial Intelligence for enhanced representation of processes and extremes in Earth System Models. AI4PEX (2024-2028). Finansierat av EU Horizon.
-
Global biomass-burning aerosols and their aging processes: Insights from the modern era satellites. GlobAer-Biom (2024-26). Finansierat av Rymdstyrelsen.
-
Interplanetär utvärdering av stoftemissioner med hjälp av aktiv fjärranalys på jorden och Mars. RS-Dust (2023-2025). Finansierat av Rymdstyrelsen.
EUMETSAT CM-SAF: Satellite Application Facility for Climate Monitoring, 2022-2026
Publikationer
Senaste publikationerna av Abhay Devasthale
- Perez,Alejandro BaroComparing the simulated influence of biomass burning plumes on low-level clouds over the southeastern Atlantic under varying smoke conditions2024In: Atmospheric Chemistry And Physics, Vol. 24, no 8, 4591-4610 p.DOI: 10.5194/acp-24-4591-2024
- Karlsson,Karl-GöranCLARA-A32023In: Earth System Science Data, Vol. 15, no 11, 4901-4926 p.DOI: 10.5194/essd-15-4901-2023
- Norin,LarsAnomalous Propagation and the Sinking of the Russian Warship Moskva2023In: Bulletin of The American Meteorological Society - (BAMS), Vol. 104, no 12, E2286-E2304 p.DOI: 10.1175/BAMS-D-23-0113.1