Huvudinnehåll

Abhay Devasthale

Uppdaterad

Publicerad

Docent, forskningsledare vid SMHIs meteorologiska forskningsenhet.

Porträtt Abhay Devasthale.

Abhay Devasthale

Verksamhetsområden

Forskningsledare

Klimatövervakning och forskning med fjärranalys

Satellitdata med samhällsnytta

Förändringar i atmosfärens tillstånd sker på olika tidsskalor från dagligen (vädret) till tidsskalor på tiotals år (klimat) och båda dessa skalor påverkar vårt liv. Dessa förändringar styr alltså vår planering av olika resurser på både kortsiktiga och långsiktiga tidskalor. Därför är det viktigt att vi kontinuerligt övervakar och forskar på atmosfärens tillstånd. För att uppnå detta är satellitövervakningen värdefull, praktisk och kostnadseffektiv.

Satellitdata är en viktig informationskälla. Förutom att vi använder satellitdata i väder- och klimatmodeller kan vi även använda satellitdata vid formulering av olika miljöpolicy samt att genomförandet av policyn sker som beslutat. Men själva resan från satellitrådata till användningen i policyformuleringar är inte enkel. Det är många viktiga steg som tas innan själva genomförandet. Exempel på viktiga steg är kalibriering/inter-kalibriering av sensorer ombord satelliterna, databehandling, vetenskapliga applikationer och framtagande av kvantitativa index etc.

Forskningsintressen

I korthet så hjälper jag till med att extrahera information från satellitdata och tillämpa denna information på studier inom det globala vatten- och energikretsloppet. Detta är dessutom användbart för att utvärdera och förbättra klimatmodeller som är basverktyget för simulering av framtidens klimat.

  • Global Climate Observing System (GCOS Länk till annan webbplats.) listar viktiga parametrar s.k. Essential Climate Variables, ECVs, där vissa beräknas utifrån satellitinformation. Jag fokuserar på att förstå klimataspekter utifrån atmosfäriska ECVs och det är bland annat moln, aerosoler, temperatur och luftfuktighet.
  • Information från satellitdata kan användas för att studera olika processer som påverkar vatten- och energikretsloppet. Jag försöker att förstå sådana processer i synnerhet de som gäller för moln och aerosoler.
  • Vissa satelliter mäter gaser som finns i atmosfären (till exempel Short Lived Climate Forcers, SLCF, som CO, O3, NOx). Denna information behövs för övervakning och beräkning av luftkvalitet. Jag har nyligen börjat fokusera kring dessa aspekter.

Projekt

Arbete och utbildning

  • Oktober 2024 – pågående: Ansvarig för internationella relationer och svensk delegat till EUMETSAT:s rådgivande kommitté för policyfrågor (PAC)
  • Oktober 2022 – september 2025: Forskningsledare, ansvarig för området ”Klimatövervakning och forskning med fjärranalys”
  • Okt 2019: Docent, Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU), Sverige
  • 2018 – 2020: Forskningsledare, Satelliter för modellförbättring, utvärdering och processtudier (SAT-MIP)
  • Jun 2008 – pågående: Forskare vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Sverige
  • Aug 2005 – maj 2008: Postdoktor vid Meteorologisches Institut, Hamburgs universitet, Tyskland
  • Maj 2002 – juli 2005: Doktorand vid International Max Planck Research School for Earth System Modelling, Hamburg, Tyskland
  • Februari 2002 – april 2002: Forskningsassistent vid Center for Studies in Resources Engineering, Indian Institute of Technology (IIT) Bombay, Indien
  • Jun 2000 – jan 2002: Master i fjärranalys vid institutionen för civilingenjörsvetenskap, Indian Institute of Technology (IIT) Bombay, Indien
  • Jul 1998 – maj 2000: Arbetade som byggnadsingenjör på ett privat bygg- och konsultföretag, Pune, Indien
  • Jul 1994 – juni 1998: Kandidatexamen i väg- och vattenbyggnad, Pune University, Indien

Senaste publikationer

Relaterade sidor

  • Forskning och utveckling

    Meteorologi

    Forskningsenheten för meteorologi bedriver forskning- och utvecklingsarbete inom väderprognos, klimatanalys, atmosfäriska processer och luftmiljö...

Relaterade länkar