OptimESM kommer att leverera helt ny och policyrelevant kunskap när det gäller konsekvenserna av att nå eller överskrida olika nivåer av global uppvärmning - inklusive risken för snabba förändringar i klimatsystemet och regionala effekter.
De nya klimatmodellerna som projektet tar fram kombinerar hög upplösning med detaljerade beskrivningar av viktiga fysiska och biokemiska processer. OptimESM kommer att utveckla nya utsläpps- och markanvändningsscenarier för tidsperioder fram till år 2300. Det innefattar också sådana där målen i Parisavtalet nås, och andra som tillfälligt eller permanent överskrider Parismålen. Utifrån dessa scenarier kan OptimESM leverera långsiktiga klimatberäkningar som ökar vår förståelse för risken att utlösa potentiella tippningspunkter i klimatsystemet gällande inlandsisar, havsis, havscirkulation, marina ekosystem, permafrost och landekosystem.
Projektmål
Det huvudsakliga målet med OptimESM är att utveckla nästa generations Jordsystemmodeller (ESM) som sammanför ökad modellupplösning och processrealism. Det för att kunna leverera långsiktiga klimatprognoser som bättre stöder politiska och samhälleliga behov, ger vägledning om regionala klimatförändringar på olika nivåer av global uppvärmning, visar risken för plötsliga förändringar av jordsystemet vid dessa uppvärmningsnivåer och de regionala effekterna av sådana händelser.
Det huvudsakliga målet kommer att uppnås genom följande delmål:
- Delmål 1: Att utveckla nästa generations jordsystemmodeller genom en optimal kombination av ökad modellupplösning och representation av viktiga fysiska och biogeokemiska processer, vilket leder till bästa möjliga nyttjande av tillgängliga och framtida datorresurser.
- Delmål 2: Att nyttja nya och befintliga observationer för att utvärdera och begränsa ESM-simuleringar. Vilket inkluderar tillhandahållande av osäkerhetsuppskattningar, identifiering av plötsliga klimatförändringsindikatorer och en förbättrad förståelse av de processer som ligger till grund för dessa plötsliga förändringar.
- Delmål 3: Att utveckla och leverera nya policyrelevanta utsläppsscenarier som sträcker sig till 2300, som är redo att användas i ESM. Vilket består av sådana som bygger på nuvarande politik och de senaste Nationally Determined Contributions (NDCs), sådana som förverkligar Parisavtalet, som tillfälligt överskrider Parismålen och som stabiliseras på olika nivåer av global uppvärmning.
- Delmål 4: Att leverera nya ESM-prognoser efter 2100 provtagning av de olika nya utsläppsscenarierna.
- Delmål 5: Att öka vår förståelse för potentiella tippningspunkter i jordsystemet, såsom inlandsisar, arktisk havsis, havscirkulation, permafrost och marina och terrestra ekosystem, och förbättra vår förmåga att tillskriva sådana händelser attribution och nivåer av global uppvärmning.
- Delmål 6: Att tillhandahålla högupplöst information om effekterna av plötsliga klimatförändringar och olika nivåer av stabiliserad global uppvärmning på regionala klimatförändringar, inklusive extrema händelser.
- Delmål 7: Att säkerställa ett starkt europeiskt bidrag till den internationella forskningsagendan, inklusive det CMIP7 och WCRP:s fyrverksamhet Safe Landing Climates och Explaining and Predicting Earth System Change.
- Delmål 8: Att ge politisk vägledning om möjligheten att uppnå klimatmålen från Paris och konsekvenserna av att överskrida dessa mål, vilket inkluderar regionala effekter och risken för tippningspunkter överskrids.
SMHIs roll
OptimESM leds av Rossby Centre på SMHI. Samordnare är SMHIs klimatforskare Torben Königk.
Partners
OptimESM, samlar 19 institutioner från 10 europeiska länder.
Projektperiod
OptimESM kommer att pågå från januari 2023 till december 2027.
Finansiär
OptimESM har fått finansiering från Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram Horizon Europe enligt bidragsavtal nr 101081193.