Vanliga frågor och svar

Nationell modellering av luftkvaliteten utgör ett viktigt underlag i svenskt luftvårdsarbete. Data kan dels fungera som ett stöd i en inledande kartläggning enligt 10 § i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet, dels ge information om haltnivåer i olika delar av landet, såväl inom som utanför olika tätorter. 

Datasetet underlättar identifiering av platser där luftföroreningshalter riskerar att överskrida olika värden i miljökvalitetsnormerna och miljömålen. Detta kan vara till stor hjälp för kommuner som saknar mätningar och modellering av luftföroreningar, och gynna arbetet med svensk luftvård. 

Det nationella modelleringsunderlaget kan också utgöra stöd vid design av mätnät, val av mätplats och ge värdefull information till såväl experter som en intresserad allmänhet.

En nationell modellering är användbar ur flera perspektiv. Detta dataset främjar en likvärdighet över landet och fyller kunskapsluckor där både mätningar och modelleringsunderlag saknas.  Det blir speciellt viktigt att ha till förfogande när EU:s uppdaterade luftkvalitetsdirektiv, med striktare krav på ren luft, införlivas de kommande åren.

Modelleringen av 2019 är den första i sitt slag. Det arbete som nu presenteras bygger på erfarenheter, teknik och system som SMHI jobbat med i många år. SMHI ser detta som en första version och hoppas kunna förädla tjänsten ännu mer framgent.

Resultaten från den nationella modelleringen kan fungera som ett stöd i en inledande kartläggning och ger information om föroreningshalter i olika delar av landet, såväl inom som utanför olika tätorter. 

Det är viktigt att tolka resultaten med viss försiktighet. Det finns alltid vissa osäkerheter i modellering, både avseende indata såsom var, när och hur mycket utsläpp som sker, men också i de modeller som beskriver spridningen. Exakta koncentrationer är därmed svårt att fastställa, men resultaten ger en bra indikation på var föroreningshalter förväntas vara höga respektive låga.

En viktig del av övervakningen av luftföroreningshalter sker med mätningar, inte minst i de fall det krävs enligt luftkvalitetsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter. Mätningar används också för att validera och justera modellresultat. Det är dock inte möjligt att mäta överallt. Modellering kan då användas för att komplettera med beräknade föroreningshalter mellan mätplatserna och på så sätt få ett mer geografiskt heltäckande underlag.

I projektets slutrapport finns information om hur väl nationell modellering stämmer överens med mätdata. Validering har gjorts både mot urbana bakgrundsstationer och trafikstationer. Vi ser överlag en god överensstämmelse mot mätningar, men på vissa platser stämmer modellen mindre väl överens med mätningar. Det kan handla både om under- och överskattningar av halter för olika föroreningar och på olika mätplatser runtom i landet. Detta blir extra tydligt vid jämförelse av percentiler, dvs. korttidsvärden som representerar de högsta halterna under ett fåtal timmar eller dagar på ett år och som kan vara särskilt svåra att fånga genom modelleringar. 

Regionala och urbana bakgrundsmätningar används i den nationella modelleringen för att justera resultaten och öka överensstämmelsen mot mätdata. Gaturumsmätningar har inte använts för att justera resultaten, då det är svårt att generalisera vilka områden dessa stationer är representativa för.

Nuvarande resultat representerar beräkningsår 2019. I ett nytt projekt ska beräkningar tas fram för beräkningsår 2023. Resultaten kommer att tillgängliggöras i början av 2025. Beräkningarna tar lång tid att genomföra då det är mycket stora mängder data som hanteras.

I dagsläget finns inte någon långsiktig finansiering för nationell modellering. Detta gör att frekvensen för när nya beräkningsår tas fram är osäker.

I ett antal kommuner görs regelbundna kartläggningar av luftkvaliteten med hjälp av spridningsmodellering. Ibland tillgängliggörs dessa data i egna webbtjänster. 

Metodik och indata skiljer sig åt mellan olika lokala modelleringar och även mot den nationella modelleringen, så det är svårt att jämföra resultaten rakt av. 

I nationell modellering används nationellt tillgängliga indata, till exempel rörande fordonssammansättning och trafikdata. I kommunala modelleringar finns möjlighet att förbättra sådan information med lokal kännedom om till exempel dubbdäcksanvändning och trafikmängder på kommunala vägar. Detta kan lokalt förbättra kvaliteten på modellresultaten. 

Även andra aspekter påverkar den slutliga modellkvaliteten, såsom hantering av regionala, urbana och lokala haltbidrag, vilka meteorologiska data som används och vilken tids- och rumsupplösning beräkningarna görs på. 

Lokala och nationella kartläggningar kompletterar varandra och med en god dialog mellan lokala och nationella aktörer kan den samlade kunskapsnivån för luftföroreningssituationen i landet höjas. Där det finns skillnader i resultat mellan lokala och nationella kartläggningar rekommenderas att de lokala kartläggningarna används i första hand. Den nationella modelleringen kan vara användbar att jämföra lokala beräkningar med, för att vidare undersöka möjliga förklaringar till skillnader. Denna kvalitetsgranskning kan leda till förbättringar i de indata och antaganden som används både i de lokala och nationella beräkningarna.

Huvudsyftet med utvecklingsprojektet har varit att utveckla en metodik för att kunna genomföra nationella modelleringar av luftkvalitet och att visa på möjligheterna genom att ta fram en första version med data för 2019. Syftet med projektet har alltså inte varit att identifiera nya överskridanden av miljökvalitetsnormerna och undersöka var nya åtgärder och åtgärdsprogram kan behöva sättas in.

Resultaten från den nationella modelleringen indikerar dock på att föroreningshalterna kan vara så höga att de ligger över nuvarande miljökvalitetsnormer på vissa platser i landet. Dessa beräknade överskridanden sker oftast vid mycket trafikbelastade platser. Huruvida halterna faktiskt överskrider normerna är osäkert i de fall där mätningar saknas. Modellerade resultat har generellt högre osäkerheter än mätningar, och i områden där mätningar finns ska de i första hand användas för att avgöra risken för överskridande av en miljökvalitetsnorm. Modellerade resultat är dock användbara för att få en god indikation på var föroreningshalter förväntas vara höga och var ytterligare undersökningar kan behövas.

Luftkvaliteten varierar en del mellan olika år, beroende på meteorologiska förutsättningar och utsläppsnivåer. År 2019 är fortfarande ett relativt aktuellt år och ger en indikation på hur nuläget ser ut gällande luftkvaliteten i Sverige.

Vissa utsläppsförändringar sker relativt snabbt, där elektrifieringen av fordonsflottan är ett exempel som har en positiv påverkan på kvävedioxidhalterna i trafikbelastade miljöer. För PM10-halterna finns inte samma trend (på grund av stort bidrag från vägslitage) utan dessa varierar i högre grad med exempelvis väderleken under vårvintern aktuellt år.

En nationell modellering för beräkningsår 2023 kommer att genomföras under 2024, och presenteras i början av 2025, för att hålla data aktuella. I dagsläget finns inte någon långsiktig finansiering för nationell modellering. Detta gör att frekvensen för när nya beräkningsår tas fram är osäker.   

I webbtjänsten kan användaren klicka i fältet eller på en gaturumspunkt och få information om beräknade halter på olika platser i ett stapeldiagram samt även få en indikation om hur de förhåller sig till miljömål, miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar .

På Naturvårdsverkets hemsida finns mer information om miljökvalitetsnormer och miljömål och om hur kontroll av luftkvalitet ska utföras.