Ett basår till SIMAIR är en sammanställning av all den data som krävs för att en användare snabbt ska kunna göra en beräkning i systemet för ett givet år. Vi har nu publicerat basår 2022, och de närmaste veckorna kommer vi även att publicera basår 2019 och göra vissa uppdateringar på de existerande basåren 2020 och 2021.
Under arbetet med ett basår sammanställer vi all data som vi kan komma över för att kunna ta fram ett så bra underlag som möjligt. Till basår 2022 så har vi bland annat sammanställt meteorologisk data ifrån ECMWF och MESAN, trafikdata ifrån Trafikverkets NVDB, emissionsfaktorer ifrån HBEFA, byggnadsdata ifrån OpenStreetMap och Lantmäteriet, samt beräknat bakgrundshalter på regional och urban skala med hjälp av SMHIs MATCH- och BUM-modeller.
Uppdaterad byggnadsdata
Byggnaders utsträckning och höjd har stor påverkan på gaturummets haltbidrag, och det är därför viktigt att den här informationen är så korrekt som möjligt när man gör en beräkning. En av nyheterna i SIMAIR 3 var att vi i samband med basåren började uppdatera byggnadernas utsträckning baserat på OpenStreetMap, men då information ofta saknades om byggnadernas höjd så har dessa hittills oftast satts baserade på standardiserade typvärden.
En stor nyhet i årets basår är att byggnadernas höjd nu istället sätts ifrån laserdata från Lantmäteriet (Laserdata Nedladdning, skog). Laserdatan från Lantmäteriet täcker större delen av Sverige och har en punkttäthet på 1–2 punkter/m2 vilket gör den överlägsen i kvalitet mot tidigare data från OpenStreetMap. För användarna kommer detta att leda till ökad kvalitet på sina beräkningar och mindre jobb att själv sätta rätt byggnadshöjder.
Lantmäteriets insamling av laserdata påbörjades 2018 genom att Sveriges terräng skannades av med laser från ett flygplan på ca 3000 meters höjd. Därefter har bland annat byggnadsytor från GGD (Lantmäteriets Grundläggande Geografiska Data) samt Trafikverkets databaser använts för att klassificera materialet. Lantmäteriets insamling av laserdata över Sverige pågår fortfarande och uppdateras kontinuerligt. Större delen är nu gjord och det som återstår väntas bli klar senare under året, så till basår 2023 väntas hela Sverige vara inskannat. För de delar av Sverige som ännu inte är laserskannade så är byggnadshöjderna fortfarande satta enligt den tidigare metodiken.
Den nya byggnadsdatabasen benämns i SIMAIR 3 som OSM+Lantmäteriet 2022, och med tanke på kvalitetsförbättringen rekommenderar vi att den nya databasen används även vid beräkningar för tidigare år.
Förbättringar gällande bakgrundsdatan och dubbdäcksanvändning
Förutom den uppdaterade byggnadsdatan så har även förbättringar gjorts gällande metodiken för omprojicering av bakgrundsdatan. Detta innebär en ökad kvalitet i regionala och urbana haltbidragen, framförallt i närheten av större utsläppskällor.
Vi har även tagit fram en mer precis metodik för dubbdäcksanvändningen över Sverige. Där vi tidigare använde oss av dubbdäcksanvändning fördelat över sex Trafikverks-regioner över Sverige så har vi nu lagt till stadsspecifik dubbdäcksanvändning för 18 av Sveriges största städer. Informationen baseras på ett medelvärde av Trafikverkets senaste tre år av dubbdäcksmätningar i Sverige (se exempelvis Undersökning av däcktyp i Sverige - Vintern 2022), och uppdateringen innebär generellt en minskad antagen dubbdäcksanvändning i dessa städer jämfört med den tidigare metodken.
Rapportering av modelldata
Kommuner ska rapportera sina luftkvalitetsdata till Datavärdskapet för luftkvalitet. Rapportering av modelldata, samt inledande kartläggning och objektiv skattning av luftkvalitet, vilka kan tas fram med SIMAIR, ska ske senast den 15 juni 2023. Referenslaboratoriet för luftkvalitet – modeller (Reflab-modeller) har tagit fram en vägledning om hur man kan genomföra en modellberäkning.
Resultaten från modellberäkning ska redovisas i PDF-format och rapporteras enligt vägledning på Naturvårdsverkets webbsida.