Sammanfattning
Med anledning av Lidingö energiverks värmepump vid Lilla Värtan har SMHI utfört automatiska temperaturmätningar samt tre "kampanjmätningar" omfattande strömmätningar, ljustransmissionsmätningar, temperaturmätningar samt vattenprovtagning . I föreliggande rapport redovisas resultatet av dessa mätningar.
Dessutom görs en genomgång av teorier för intagsskiktets tjocklek och utsläppets utspädning. Vidare används dessa teorier för att beräkna effekter på vattenmassan av intag och utsläpp av vatten till värmepumpen. Resultatet av beräkningarna jämförs med mätresultaten från "kampanjmätningarna".
Intag av vatten sker i ett några meter tjockt skikt . Det ger en mycket liten, knappt mätbar effekt på salthalts- och temperaturskiktningen i ett område med ca 50 m radie från intagsöppningen.
Utsläppet av vatten från värmepumpen är anordnat som ett strålutsläpp. Initialutspädningen är trots detta liten mellan en till tre gångers utspädning registreras vid de olika mättillfällena . Detta är värden av samma storleksordning som de teoretiska beräkningarna ger. Risken för recirkulation mellan utsläppet i ytvattnet och intaget i bottenvattnet är liten och man behöver inte någon stor utspädning .
Mätningar av ljustransmission ger vid handen att det utsläppta vattnet inte medför någon grumling.
Mätningar av värmeinnehållet i intagsskiktet visar att den värmemängd som finns tillgänglig inom Lilla Värtan räcker för en hel vinters behov för värmepumpen. Värme behöver därför inte hämtas från större avstånd från pumpen.
Effekten av värmepumpen på närsaltförhållanden i Lilla Värtan är mycket liten .