Sammanfattning
Med anledning av SAAB-SCANIA Aktiebolags etablering inom Kockums före detta varvsområde fylls norra varvsbassängen igen med sand, hämtad från danska farvatten i Öresund. Sand tas främst från Kögebukten, men även den danska delen av Disken kan bli aktuell. Cirka tre miljoner kubikmeter sand ska under perioden juni 1987 - maj 1988 transporteras till bassängen.
Innan utfyllnadsarbetena påbörjades togs prover för analys av metaller, PCB, klorfenoler och fenoxisyror. Dessa togs från de områden där sanden hämtas, från bottnen i varvsbassängen och från omkringliggande områden.
Därefter tas prover regelbundet av vatten och sediment i närheten av Kockums-området. Grumlighetshalten hos ytvattnet analyseras även. En fotometer är placerad vid Ribersborgsbadet och en vid Limhamn för kontinuerlig registrering av grumlighetshalten.
Resultat från provtagningarna i sedimenten i Kögebukten och på danska sidan av Disken visar, att alla analyserade metallhalter var låga vid jämförelse med bakgrundshalter. PCB var också lågt och i en del fall under detekteringsgränsen. Klorfenoler och fenoxisyror i Kögebukten låg under detekteringsgränsen.
Resultat från provtagningarna i varvsbassängen före utfyllnaden och i några stationer norr och söder om denna visar följande. I sedimenten hade metallerna normala halter; kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom var högre än bakgrundshalterna enligt SNVs Allmänna Råd 84:4 och lägre än medelhalterna i Lommabukten. PCB var högt inne i bassängen, klorfenoler och fenoxisyror var negligerbara. För vattenproverna gällde att metallhalten var låg överallt utom för zink, vars halter genomgående var höga. PCB, klorfenoler och fenoxisyror i vattnet var negligerbara.
Proverna tagna sedan utfyllnadsarbetet startat visar följande resultat. Den 29 juni var zinkhalten hos vattenproverna lika hög som före utfyllnadsarbetet. Övriga metaller hade låga halter i vatten och sediment. PCB var högt i sedimentet vid utflödesranden till bassängen. Den 14 juli var nickelhalten i utflödet från bassängen hög, vilket visar, att halten inne i själva bassängen var förhöjd vid detta tillfälle. Zinkhalten i vattnet var oförändrad, och kopparhalten var minst 10 gånger större än tidigare i hela området. Det kopparrika vattnet kommer utifrån och har inget lokalt ursprung. Den 20 juli var metall- och PCB-halter låga i vatten och i sediment, medan zink och koppar i vattnet hade samma halter som den 14 juli. De visar på en allmän förhöjning med avlägset ursprung.
Musselprover togs i två punkter, och dessa gav mycket samstämmiga halter. Resultaten från musslorna skall sedan jämföras med motsvarande prover, när utfyllnadsarbetet är avslutat. Den 28 juli var zinkhalten i vattnet oförändrad. Övriga prover i sediment och vatten hade låga halter. PCB var lågt. Samma förhållanden rådde även den 4, 10 och 17 augusti.
De förhöjda halterna av metaller som förekom innan den 15 juli i vattenområdet utanför varvsbassängen härrör med största sannolikhet från gammalt bottensediment från Kockumstiden. Genom att utfyllnaden inleddes med att bottnen täcktes med ett ca 20 cm tjockt lager sand, förhindrades därefter vidare spridning av förorenat material ut från utfyllnadsområdet. Den använda sanden från Kögebukten var enligt SMHI:s provtagning renare med lägre halter av metaller än sedimenten ute i Öresund. Efter den 15 juli, när bottenytan inne i bassängen i princip var täckt, erhölls stabila halter, och alla ämnen hade låga koncentrationer. Zink i vatten var högt men hade samma halter som innan utfyllnadsarbetena startade.
Vid de provtagningstillfällen, då analyser av klorfenoler och fenoxisyror utförts, var halterna låga.
Resultaten från grumlighetsundersökningarna visar, att spridningen av synligt material från utfyllnadsarbetena sker i begränsad omfattning. Vid ett tillfälle, den 15 augusti, har en förhöjd grumlighet uppmätts vid Ribersborgs kallbadhus. Vid nordgående ström har förhöjd grumlighet observerats vid några enstaka tillfällen utanför Lommabukten. I övrigt har spridningen begränsat sig till en ca 200 - 300 m stor plym strax utanför varvsbassängen.
Spridningsberäkningarna för sedimentation och förflyttning av sandpartiklar ger information om var det lättare materialet, silt med diametern 0.01 mm, kan finnas. Det är i material med denna grovlek som oönskade ämnen finns. Bottnen i varvsbassängen var täckt omkring den 15 juli och därefter sprids i princip inga miljöfarliga ämnen härifrån. Materialet fick därför komma ut ur bassängen kontinuerligt under perioden 22 juni - 15 juli. Fördelningen på bottnen och i vattnet den 15 juli framgår av figur E, se sid 22. Därefter beräknas även föhållandena den 22 augusti, genom att det material som fanns ute den 15 juli får fortsätta att förflyttas, utan att något nytt tillförs. Resultaten från denna beräkning finns också i figur E.