Sammanfattning
Det svenska nationella marina övervakningsprogrammet av pelagialen, den fria vattenmassan omfattar månatliga mätningar av hydrografi, halten av näringsämnen och växtplankton för haven runt Sverige; Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Uppdraget att samla in, analysera och rapportera data kommer från HaV (Havs och vattenmyndigheten).
Den här årsrapporten tar upp intressanta observationer från övervakningen och sammanfattar de huvudsakliga resultaten från 2019. I slutet av rapporten och i appendix redovisas även tidsserier från 1960 till 2019.
2019 blev det 10e varmaste året sedan rapporteringen startade år 1860 och var också rikare på nederbörd än normalt, men trots det var grundvattennivåerna låga framförallt i södra Sverige. Några kraftigare stormar passerade Sverige under början av året, Alfrida (1-2 januari) och Jan (10-11 januari). Höststormarna uteblev under 2019 och hösten var något kallare än normalt i norr men varmare i söder. Årets vinter var mycket mild och den maximala isutbredningen blev endast 88 000 km2 vilket är mindre än normalt, issäsongen klassades också som mild. Issäsongen var slut i mitten av maj.
Under året skedde endast några mindre inflöden av vatten från Kattegatt till Östersjön genom Öresund som beräknats genom vattenståndsskillnader mellan norra (Viken) och södra (Klagshamn) Öresund (Accumulated inflow through the Öresundl). Tre inflöden var tillräckligt stora för att förbättra syresituationen i södra Egentliga Östersjön, men hade ingen effekt längre in i Egentliga Östersjön. Det största skedde i slutet av november till mitten av december, effekterna av detta inflöde kommer att kunna observeras under våren 2020. I början av året observerades en liten förändring i syrekoncentrationen i Östra Gotlandsbassängen till följd av ett inflöde under hösten 2018.
Vårblomningen startade i februari i Kattegatt och pågick mellan mars och april i Skagerrak. I april observerades en mindre blomning av det för fisk skadliga släktet Pseudochattonella vid stationerna Anholt E och N14 Falkenberg. I Egentliga Östersjön observerades vårblomningen i mars-april med höga cellantal av kiselalger och en dinoflagellat typisk för våren, Peridiniella catenata. Cyanobakterier observerades i förhöjda mängder redan i maj och ökade i juni för sen att kulminera i slutet av juli då de även hade spridit sig upp i Bottenhavet. Mängden trådlika cyanobakterier minskade i augusti, och kolonibildande pico cyanobakterier ökade.
Näringsämneskoncentrationer i ytvattnet var i huvudsak inom normala nivåer förutom i Skagerrak och Kattegatt under början av året då något lägre nivåer av fosfat, silikat och löst oorganiskt kväve uppmättes. Även i Skagerraks och Kattegatts djupvatten var halterna av löst oorganiskt kväve lägre än normalt under delar av första halvåret, i Kattegatt och Öresund var också fosfathalterna låga. Halterna av löst oorganiskt kväve var också låga under början av året i Egentliga Östersjön, medan fosfat halterna var mer normala. I Egentliga Östersjön observerades förhöjda silikat och fosfathalter i djupvatten med lågt eller inget syre.