Kommunernas arbete med klimatanpassning 2019 – Analys av statusrapportering till SMHI

Typ: Rapport
Serie: Klimatologi 55
Författare: Therése Sjöberg, Karin Hjerpe, Karin Lundgren Kownacki, Lotta Andersson
Publicerad:

Sammanfattning

Enligt Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete ska myndigheterna inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Myndigheterna ska årligen redovisa sitt klimatanpassningsarbete till SMHI, på det sätt som SMHI bestämmer.

Enligt förordningen ska länsstyrelserna även initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I syfte att stötta länsstyrelsernas arbete med att följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete, samt för att få en helhetsbild över arbetet med klimatanpassning på olika nivåer i Sverige, valde SMHI att i redovisningen av arbetet år 2019 även inkludera ett antal frågor rörande kommunernas klimatanpassningsarbete.

Syftet med denna rapport är att sammanställa och analysera redovisningen av kommunernas klimatanpassningsarbete från SMHIs redovisningsverktyg Klira. Analysen besvarar följande frågor:

  1. Hur arbetar kommunerna för att anpassa sig till nuvarande och framtida klimat?
  2. För vilka av de prioriterade utmaningarna i Nationell strategi för klimatanpassning har kommunerna vidtagit åtgärder?
  3. Vilka svårigheter har kommunerna identifierat i arbetet med klimatanpassning?

I syfte att pröva de slutsatser som dras i denna rapport görs även en översiktlig jämförelse med andra rapporter på nationell nivå som undersökt eller berört kommunernas arbete med klimatanpassning.

För att se om olika typer av kommuner har kommit olika långt i sitt klimatanpassningsarbete och om de har olika utmaningar eller svårigheter i arbetet delades kommunerna in i olika grupper (exempelvis kustkommuner, landsbygdskommuner, kommuner i norra respektive södra Sverige) där de olika grupperingarnas svar analyserades.

Kommunerna har identifierat behov av klimatanpassning men har kommit olika långt i arbetet med anpassningsåtgärder

Av redovisningarna framkommer att kommunerna överlag än så länge inte kommit så långt i sitt klimatanpassningsarbete att de följt upp eller utvärderat effekten av vidtagna åtgärder. Dock anger över 90 procent av kommunerna att de i någon utsträckning identifierat behov av klimatanpassning inom kommunen. Överlag har kustkommuner, storstäder och storstadsnära kommuner samt kommunerna i södra Sverige kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete än landsbygdskommunerna och kommunerna i norra Sverige.

De prioriterade utmaningar som flest kommuner vidtagit åtgärder mot är Översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag, följt av Ras, skred och erosion som hotar samhällen, infrastruktur och företag. Den utmaning som minst antal kommuner vidtagit åtgärder mot är Påverkan på inhemsk och internationell livsmedelsproduktion och handel.

Kommunerna upplever vissa svårigheter i sitt arbete med klimatanpassning, främst i form av bristande internt stöd, prioriteringar och resurstilldelning (både personellt och finansiellt). Kommunernas bristande resurser är en återkommande faktor i redovisningarna i Klira och tas även upp av länsstyrelserna i deras redovisning till SMHI som ett hinder för klimatanpassningsarbetet. Både länsstyrelser och kommuner tar i sina redovisningar till SMHI även upp önskemål om att tydligare krav i lagstiftningen på kommunernas arbete med klimatanpassning borde införas.