Sammanfattning
Islossningen i Torneälven startar vid Haparanda-Tornio och sker sedan 2-5 dagar senare i Övertorneå- Pello. Därefter lossar isen vartefter uppströms. I Haparanda skedde islossningen i medeltal 3 maj och i Torneträsk 1 juni under perioden 2000-2009. I Torneträsk liksom för Haparanda sker islossningen ca 11 dagar tidigare idag jämfört med för 100 år sedan. Torneälven är känd för sina dramatiska islossningar på våren, som ibland leder till översvämningsproblem, huvudsakligen orsakade av isproppar. Efter de svåra islossningarna 1984-86 startade ett finsk-svenskt samarbetsprojekt kring isproblemen i Torneälven. Projektet slutredovisades 1989 och är refererad i denna rapport kompletterad med händelser de senaste 20 åren. Projektet förordade en rad olika åtgärder för att minska problemen med skador vid översvämningar i form av prognoser och varningar, tekniska åtgärder och riskzon-kartering. Få av de tekniska åtgärderna har realiserats. Flödes-prognoser och -varningar för Torneälven ingår idag i den reguljära verksamheten för SMHI och SYKE (Statens miljöförvaltning i Finland). Varje år görs också islossningsprognoser för Haparanda-Tornio. Inom Interreg IVA-projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven”, 2009-2012, har ett av huvudmålen varit att producera översvämningskartor till stöd för lokal planering och lokala beslut men också som hjälp vid akuta översvämningsrisker. Kartorna ska användas för den riskzonkartering som utförs av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) inom EU:s över-svämningsdirektiv. Inom Interreg-projektet har SYKE utvecklat en modell för isuppbyggnad och islossning. SYKE testar nu ett sanno-likhetssystem för islossning och isproppar på några platser i älven. I Torneälven finns flera potentiella ställen för isproppar och de upp-träder i varierande grad på många olika ställen olika år. Ett särskilt problem är isproppar vid mynningen som kan drabba det område i regionen där flest skyddsvärda objekt finns, nämligen huvudorterna Haparanda och Tornio. För området finns planer på att muddra en farled vid mynningen och med isbrytare öppna den varje vår innan islossningen, för att förhindra isproppar vid mynningen. Projektet saknar dock tillräcklig finansiering i dagsläget. Att övervaka islossningsförloppet med hjälp av satellitbilder skulle kunna vara en framtida utvecklingsmöjlighet för att skapa ett förvarningssystem. Det förutsätter god tillgång till högupplösta och snabbt tillgängliga satellitbilder, vilket inte är fallet idag. För att vara operativt verksamt behövs även lokala aktörer med kapacitet att snabbt ta emot information och agera. Det finns projekt (ex. i Kanada) där övervakningssystem med satellitbilder testas, men inget operativt verksamt system tycks ännu finnas i världen. Den viktigaste åtgärden för att undvika stora problem vid översvämningar är att inte ha skyddsvärda objekt på översvämnings-hotade områden. Enkelt att förstå men ändå svårt att åstadkomma.