Sammanfattning
Temperaturen i ytvattnet var högre än normalt i Skagerrak, norra Kattegatt och södra Östersjön. Lägre salthalt uppmättes vid Anholt E, P2, Å13 och Å15, beroende på baltiska strömmen som går norröver. I Arkona var fosfathalten fortsatt förhöjd liksom i Öresund och södra Kattegatt. Det oorganiska kvävet (DIN) var förbrukat vid alla stationer och halterna låg under detektionsgränsen. Höga silikathalter uppmättes i Kattegatt. Syrehalter under 2 ml/l återfanns i hela Östersjön på djup större än 70-80 meter. I Arkonabassängen var djupvattnet väl syresatt. Svavelväte förekom i östra Gotlandsbassängen djupare än 125-150 meter och i västra Gotlandsbassängen och vid Christiansö från 90 meters djup. Hög klorofyllfluorescens noterades intermediärt i centrala Skagerrak på 15 meter och vid Läsöbojen på 20 meters djup. I samarbete med Göteborgs Universitet (FRISBEE-projektet) genomfördes också vattenprovtagning för mätning av syre- och kolisotoper. Projektet kommer att pågå under 1 års tid.