Djupdata för havsområden 2003

Typ: Rapport
Serie: Oceanografi 73
Författare: Torbjörn Lindkvist /Daniel Björkert / Jenny Andersson / Anders Gyllander
Publicerad:

Sammanfattning

Sveriges omgivande hav har genomgått stora förändringar genom inlandsisens påverkan. För 13 000 år sedan började inlandsisen att retirera från Norden och ca tusen år senare började Baltiska issjön att bildas. Baltiska issjön är det första stadiet i Östersjöns utveckling. Det andra stadiet kallas Yoldiahavet och inleddes då ett sund öppnades upp i Västergötland mellan Västerhavet och Baltiska issjön för ca 10 000 år sedan. För drygt 9 000 år sedan var Östersjön återigen en insjö som kallas Ancylussjön. Efter ytterligare ca 1 000 år började Öresund att öppnas, och på nytt bildades ett innanhav (Björck & Svensson, 1994). Detta stadium kallas för Litorinahavet och varade fram till för ungefär 2 000 år sedan, då Östersjön började få den form som den har i dag.

I nutid förändras areal och volym främst genom den pågående landhöjningen i norr och landsänkningen i söder. Östersjön tippar mot söder. Detta medför att Bottniska vikens areal och volym minskar något samt att tröskeldjupen i Bälten och Öresund ökar något. Tröskeldjupen, arealen och volymen i Bottniska vikens fjärdar minskar och havsområden får allt mindre utbyte med utanförliggande områden. Bottniska vikens volym minskar grovt räknat med 1 km3 I år. Andra nutida förändringar orsakas av mänskliga ingrepp. Vissa sund i farleder fördjupas och breddas genom muddringar, medan det i andra områden skapas förträngningar genom byggnation av vägbankar.

En grundläggande information vid miljöarbete i havet är djupinformation. Djupinformationen samlas i första hand in för sjöfartens behov och användningen inom oceanografi och miljöarbete kommer i andra hand. Djupinformationen behövs bl a för att beräkna vatten utbyte och transport av ämnen mellan havsområden. Sjöfartsverkets digitalisering av sjökortens djupsiffror och djuplinjer samt utvecklingen av GIS program har skapat en möjlighet att med en rimlig arbetsinsats skapa databaser med analyserad heltäckande djupinformation.

Behovet understryks av införandet av EU:s ramdirektiv för vatten som ger möjligheter att få ett system som arbetar med vattenfrågor på ett sammanhållet sätt. I arbetet skall åtgärder och deras relativa effekt bedömas samt effekterna följas upp. Detta är inte möjligt med enbart observationer utan en kombination av observationer och beräkningsmodeller är nödvändig. Förbindelsens utformning mellan havsområdena och vattenvolymerna i havsområdena ger förutsättningar för de fysikaliska blandningsprocesserna och de biogeokemiska processerna.

De applikationer som gjorts i Hanöbukten och Östergötlands skärgård visar vad som är möjligt att göra med fysiografisk information, observationer, beräkningsmodeller samt samverkan mellan hydrologiska och meteorologiska beräkningssystem. Utvecklingen av nya beräkningar, förbättrade processbeskrivningar, utveckling av presentationsformer visar på en mycket stor potential som stöd i vattenmiljöarbetet.