Åska i Sverige 2002 - 2009

Typ: Rapport
Serie: Meteorologi 141
Författare: Ludvig Isaksson och Lennart Wern
Publicerad:

Sammanfattning

Åska har fascinerat och skrämt människan sedan urminnes tider. Många har funderat över fenomenet. År 1752 bevisade Benjamin Franklin sambandet mellan blixtar och elektricitet genom ett livsfarligt experiment med en flygande drake under ett åskmoln. Idag är fenomenet åska fortfarande minst lika aktuellt som tidigare, bland annat därför att dagens elektronik ofta är åskkänslig. Eftersom hög lufttemperatur och fuktig luft är gynnsamt för åska är fenomenet vanligast i tropikerna. Åskfrekvensen avtar mot polerna. I Amazonas och inre Afrika åskar det över 200 dagar per år medan det i svenska fjällen endast åskar någon enstaka dag om året. SMHI har under perioden 2002-2009 haft tillgång till ett blixtlokaliseringssystem som registrerar urladdningens tidpunkt, position, strömstyrka och polaritet (negativ eller positiv urladdning). Information från detta system har sammanställts och presenteras i kartor och diagram i denna rapport. Dessa visar bland annat var i Sverige det i genomsnitt har åskat mest och när, under året respektive dygnet, åska varit vanligast. I genomsnitt har det under perioden 2002-2009 varit störst antal åskdagar per år på västkusten (25-30) och minst antal i Lapplandsfjällen (1-3). Åska kan förekomma under hela dygnet men vanligast är klockan 16-17 svensk sommartid. Åska kan uppträda under hela året men i genomsnitt inträffar flest antal åskdagar över land i juli följt av augusti och juni. Över hav är det dock flest åskdagar i augusti. En trolig orsak är att vatten-temperaturen i regel är som högst denna månad. En jämförelse med manuella åskobservationer under perioden 1961-1990 visar på viss samstämmighet med det nya blixtlokaliseringssystemet.